Utvecklad metod visar hur yrken bidrar till ökad lönespridning

Efterfrågan på arbetskraft i olika yrken förändras med tiden. Det kan bero på ny teknologi, förändrad konsumtion, demografiska förändringar eller att företag flyttar arbetskraft till länder med lägre löner. När efterfrågan förändras kan också lönenivåerna i olika yrken förändras.

Forskarna undersöker hur sådana förändringar i yrkesstrukturen hänger samman med löneutvecklingen i Sverige från mitten av 1990-talet fram till 2013. En central utmaning är att genomsnittslönen i ett yrke kan förändras av flera skäl. Själva yrket kan bli mer eller mindre välbetalt. Genomsnittslönen kan också påverkas av vilka personer som arbetar i yrket. Forskarna vidareutvecklar därför en metod som gör det möjligt att skilja mellan dessa förklaringar.

I rapporten används begreppet lönepremie. Det betyder hur välbetalt ett yrke är, eller hur mycket ett visst yrke betalar en person med givna färdigheter. Resultaten visar att lönepremierna växte snabbast i yrken som hade höga genomsnittslöner i början av den studerade perioden. Det innebär att lönepremierna bidrog till att lönespridningen i Sverige ökade.

Löneökningarna dämpas av att de höjda lönepremierna lockar till sig arbetstagare från andra yrken som väljer att byta yrke. Detta nya inflöde håller nere yrkets löner, givet att de är mindre produktiva än de som jobbat där tidigare.

– Efterfrågan på arbetskraft har påverkat lönerna i olika yrken, men förändringar i vilka som arbetar i yrkena döljer delvis den utvecklingen, säger Adrian Adermon som är forskare vid IFAU.

Lönespridningen ökade med omkring 36 procent mellan 1996 och 2013. Ungefär hälften av ökningen beräknas komma från ökade löneskillnader mellan yrken.

Metoden tar hänsyn till erfarenhet

Författarna har tagit fram en ny metod för att dela upp löneförändringar i olika komponenter. Metoden bygger på ett antagande om att avkastningen på erfarenhet mattas av under yrkeslivet. Detta antagande har använts i tidigare forskning, men den nya studien vidareutvecklar metoden genom att utnyttja hela datamaterialet i den statistiska analysen, vilket leder till betydligt mer precisa skattningar.

Studien bygger på registerdata över Sveriges arbetande befolkning i åldrarna 18–64 under åren 1996–2013. Perioden slutar 2013 eftersom yrkesklassificeringen förändrades året efter.