Friåret riskerar bli dyrare än förväntat

Hälften av friårsvikarierna arbetade under månaden före vikariatet och endast 40 % uppbar a-kassa. På kort sikt verkar friåret inte heller medföra någon stor minskning av antalet långa sjukskrivningar. Friåret riskerar därmed att bli dyrare än förväntat. Det visar IFAU:s andra rapport om friårsförsöket.

Publicerades: 06 juli 2010
Författare: Linus Liljeberg, Och

Friårslediga

De friårslediga är koncentrerade till ett fåtal yrkesgrupper, framförallt inom vård och barnomsorg. De återfinns ofta i yrken med relativt låga löner och med liten lönespridning. Under friårsledigheten har 55 % ägnat sig åt rekreation, 12 % har varit hemma för att ta hand om sitt/sina barn, 3 % har vårdat en anhörig, 22 % har gått en utbildning medan 6 % har startat ett eget företag. Friårsprogrammet medför dock en statlig subvention av verksamheter som skulle ha kommit till stånd även utan friårsledigheterna: var tredje ledig som gått en utbildning och varannan som startat ett företag skulle troligen ha gjort det även utan friårsledigheten.

Friårsvikarier

Friårsvikarierna har redan före vikariatet en relativt stark ställning på arbetsmarknaden. Arbetsgivaren väljer ofta ut vikarien bland personer som redan arbetar: drygt 50 % av vikarierna arbetade när de blev erbjudna vikariatet, 36 % vid arbetsplatsen där vikariatet erbjöds. Varannan vikarie gör också bedömningen att de inte skulle ha varit arbetslösa om de inte erbjudits ett friårsvikariat.

Finansiering

I rapporten görs en jämförelse av friårslediga och friårssökande som inte beviljades friårsledighet. Av dem som inte fick ledigheten beviljad var 4 % sjukskrivna under minst halva den period som de önskat vara lediga. Det tyder på att friåret på kort sikt endast i begränsad omfattning minskar antalet långa sjukskrivningar. Vidare hade endast 40 % av vikarierna a-kassa under månaden före vikariatet. Det innebär att friåret på kort sikt endast till viss del kan finansieras genom minskade statliga utgifter i form av ej utbetald sjukpenning eller a-kassa.

Bakgrund

Under perioden februari 2002 till och med december 2004 pågår ett försök med friår i tolv kommuner. I friårsförsöket ges en arbetstagare ledigt i tre till tolv månader samtidigt som en arbetslös inskriven vid arbetsförmedlingen anställs som vikarie under ledigheten. Under ledigheten får de friårslediga 85 % av den ersättning de skulle ha fått om de hade varit arbetslösa. Rapporten baseras på enkäter riktade till friårssökande, vikarier och arbetsgivare i friårsförsöket.

Kontakt

För ytterligare information, kontakta Linus Liljeberg, tfn: 018-471 70 97, e-post: linus.liljeberg@ifau.uu.se.