Deltagare och arbetsgivare i friårsförsöket

Författare: Linus Liljeberg, Och

Sammanfattning av

Rapport

2004:6

Under perioden februari 2002 till och med december 2004 pågår ett försök med friår i tolv kommuner. I friårsförsöket ges en arbetstagare ledigt i tre till tolv månader samtidigt som den ledige ersätts med en arbetssökande inskriven vid arbetsförmedlingen. Rapporten är en enkätbaserad uppföljning av deltagare och arbetsgivare i försöket. Resultatet visar att arbetsgivarna ofta väljer ut vikarien bland personer som redan arbetar: drygt hälften av vikarierna arbetade när de blev erbjudna vikariatet, 36 % vid arbetsplatsen där vikariatet erbjöds. De friårslediga är koncentrerade inom ett fåtal yrkesgrupper, framförallt inom vård och barnomsorg. Under ledigheten har majoriteten (55 %) ägnat sig åt rekreation, 22 % har gått en utbildning och 6 % har startat eget företag. Programmet ger dock upphov till dödviktseffekter: var tredje ledig som gått en utbildning och varannan som startat ett företag skulle troligen ha gjort det även utan friåret. På kort sikt minskar friåret troligen inte antalet långtidssjukskrivningar i någon stor omfattning. Vidare hade endast 4 av 10 vikarier a-kassa under månaden före vikariatet. Det innebär att friåret på kort sikt endast i begränsad utsträckning kan finansieras genom ej utbetald a-kassa eller sjukpenning.