Blivande undersköterskor känner sig oförberedda på hur de ska hantera sexuella trakasserier i vård och omsorg

Elever som utbildas till undersköterskor beskriver i intervjuer att de möter sexuella trakasserier från patienter och omsorgstagare och att det förbises i gymnasieskolans undervisning. Det visar två forskare vid Linnéuniversitetet som fått forskningsbidrag från IFAU

Publicerades: 22 januari 2024

Författare: Maria Hedlin, Och Eva Klope, Och

Personal inom vården upplever inte sällan sexuella trakasserier från patienter och omsorgstagare. Unga kvinnliga undersköterskeelever inom gymnasiets Vård- och omsorgsprogram uppger i intervjuer att de under praktiken mött sexuella trakasserier. Det kan vara kommentarer om kroppar, pojkvänner och olika former av inviter från manliga patienter eller patienternas manliga anhöriga.

– Att många av de elever vi har intervjuat mött sexuella trakasserier under sin praktik är egentligen inte så förvånande, forskning visar att det inte är ovanligt inom vården, säger Maria Hedlin som varit projektledare.

Sexuella trakasserier lyfts sällan i undervisningen ...

Men hur sexuella trakasserier hanteras och förebyggs ges inte den uppmärksamhet i utbildningen som eleverna skulle önska. Istället för att prata om sexuella trakasserier ansåg flera elever att frågan snarare tystades ner.

–Att så pass många elever beskrev att de kände sig oförberedda på att de skulle möta sexuella trakasserier under praktiken förvånade oss däremot. Och att eleverna inte upplevde att lärare, handledare eller för den delen chefer på arbetsplatserna tog frågan på allvar, fortsätter Maria Hedlin.

 ... och upplevs inte behandlas seriöst på arbetsplatserna

Rapportförfattarna resonerar kring det vårdande undersköterskeyrkets särskilda problematik. I vissa fall kan de som utsätter personal för sexuella trakasserier ha demensdiagnos eller andra kognitiva nedsättningar som gör att de inte kan hållas ansvariga. Men i andra fall hålls inte patienter som är kognitivt fullt fungerande ansvariga för sina handlingar, det gäller även i de fall det är anhöriga som utsätter personal och gymnasieungdomar för trakasserier.

– De unga kvinnorna upplever att handlingarna bagatelliseras. Det kan bero på att sexuella trakasserier är så vanligt att det normaliserats inom yrket och inte upplevs ”vara så mycket att prata om". Ibland säger personal att patienten ”är sådan”. Vårdanställda skolas också i att vara förstående och sätta patienten i centrum, vilket kan bidra till att den egna utsattheten blir svår att tala om säger Eva Klope som är den andra forskaren bakom rapporten.

– Eleverna efterlyser att frågan belyses mer. De önskar mer kunskap om sexuella trakasserier generellt och specifikt om hur det kan hanteras och förebyggas i deras kommande arbete, avslutar Eva Klope. Det är viktigt inte minst för att de unga kvinnorna inte ska behöva känna att de står ensamma och oförberedda. Det är också en viktig arbetsmiljöfråga.

Intervjustudie

Forskarna har genomfört tolv gruppintervjuer på lika många skolor med totalt 42 elever på Vård- och omsorgsprogrammets tredje år. Intervjuerna genomfördes andra halvåret 2021 i ett tiotal kommuner i södra Sverige. 32 av de intervjuade var kvinnor och 10 män.

 

Kontakt

IFAU-rapport 2024:1 ”Jag hade ingen tanke på att man kunde bli så mycket sexuellt trakasserad på jobbet” Elever inom Vård- och omsorgsprogrammet om sina framtida yrken är skriven av Maria Hedlin och Eva Klope på Linnéuniversitetet. För mer information kontakta författarna via e-post. maria.hedlin@lnu.se eller eva.klope@lnu.se.