Svagare anknytning till arbetsmarknaden för flyktingar i Malmö än i Stockholm

Etableringen på arbetsmarknaden tar betydligt längre tid i Malmö-Lund jämfört med i Stockholm-Solna och Göteborg, det visar ny forskning från IFAU.

Publicerades: 05 oktober 2022
Författare: Mattias Engdahl, Och Linus Liljeberg, Och

Det tar tid att hitta ett första jobb

Andelen flyktingar och flyktinganhöriga som arbetar de första åren efter att de invandrat är låg, men ökar med tiden. Efter tio år har runt två av tre flyktingar någon form av kontakt med arbetsmarknaden, de har arbetsinkomster.

Skillnaden mellan Sveriges storstadsregioner är betydande. De som bosatte sig i Stockholm-Solnas lokala arbetsmarknadsregion har betydligt oftare någon arbetsinkomst jämfört med dem som bosatte sig i Malmö-Lund. Flyktingar i Göteborgsområdet har en starkare ställning än i Malmö-Lund, men svagare än dem som bor i Stockholmsområdet.

Omkring hälften når en stabil ställning på arbetsmarknaden

Omkring hälften av alla flyktingar och flyktinganhöriga har en svag ställning på arbetsmarknaden ännu efter 10 år i Sverige. Även i detta avseende är det stora skillnader mellan storstadsregionerna. I Malmö-Lund har endast var tredje flykting- eller anhöriginvandrare inkomster som återspeglar en relativt stabil ställning på arbetsmarknaden, jämfört med 41 procent i Göteborg och 47 procent i Stockholm-Solna.

Svårt att förklara vad de regionala skillnaderna beror på

Det är svårt att förklara vad gapet mellan arbetsmarknadsregionerna beror på.

–  Flykting- och anhöriggruppens sammansättning på lokal nivå, de lokala arbetsmarknadsförutsättningarna och demografiska skillnader verkar endast kunna förklara en mindre del av skillnaderna i flyktinggruppens förankring på arbetsmarknaden. Malmö-Lunds sämre utfall beror inte heller på arbetspendling till Danmark, säger Mattias Engdahl som är en av rapportförfattarna.

Skillnader mellan grupper

Särskilt svag anknytning till arbetsmarknaden har kvinnor, personer med enbart förgymnasial utbildning samt de som är äldre när de invandrar.

–Etableringen går något snabbare för dem som invandrade under 2010-talet eller senare jämfört med dem som anlände tidigare, vilket är positivt, säger Linus Liljeberg.

Bakgrund och data

Rapportförfattarna har följt flyktingar och flyktinganhöriga som invandrade i vuxen ålder mellan åren 2000–2017 och som bosatte sig i en av Sveriges tre största lokala arbetsmarknader. Gruppen följs till och med 2019. Data kommer från Statistiska centralbyrån. Arbetsmarknadsregionerna är stora och utgår från pendlingsmönster, exempelvis består Stockholm-Solna av 37 kommuner och Malmö-Lund av 28 kommuner.

Kontakt

Rapport 2022:15 ”Flyktingar och flyktinganhörigas etablering på arbetsmarknaden i Stockholm, Göteborg och Malmö” är skriven av Mattias Engdahl och Linus Liljeberg vid IFAU.

För mer information, kontakta Mattias Engdahl på mattias.engdahl@ifau.uu.se eller 018-471 70 62.