Invånarnas hälsa verkar inte påverkas av hur stor skillnad det är mellan de högsta och lägsta inkomsterna i ett område. Det visar en ny IFAU-rapport som studerar flyktingar som genom 1980- och 1990-talets placeringspolitik kom att bo i områden med olika stora inkomstskillnader.

När den finländska skatten på alkohol sänktes ökade de närboende svenskarnas handel och konsumtion av alkohol, vilket i sin tur gav en något högre sjukfrånvaro. De totala hälso- och produktivitetseffekterna i Sverige verkar dock inte vara särskilt stora. Det visar en ny rapport från IFAU.

Att få hjälp och kartläggning tidigt verkar förlänga sjukskrivningstiden och öka andelen som får sjuk- och aktivitetsersättning, det visar en ny IFAU-rapport. Det gäller särskilt för dem som saknar ett arbete att gå tillbaka till.

En litteraturgenomgång från IFAU visar att sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö, hälsa och produktion har begränsade vetenskapliga belägg.

I slutet av 1990-talet minskade antalet dagar i a-kassa för en grupp äldre arbetssökande. För att få fortsatt ersättning kunde de sökande gå in i aktiveringsprogram, framförallt arbetslivsutveckling (ALU) och arbetspraktik. En ny IFAU-rapport visar att denna tidigarelagda aktivering medförde att fler av de sökande gick från arbetslöshet till arbete.

Nystartsjobben bidrar till kortare arbetslöshet och ökad sysselsättning, men drygt sex av tio arbeten skulle kommit till stånd även utan subvention. Det visar en ny IFAU-rapport.

Elever som gick i en mindre klass på mellanstadiet hade bättre skolresultat än de som gick i större klasser, visar en ny IFAU-rapport. Skillnaden i studieresultat höll i sig genom hela grundskolan och de som gick i en mindre klass hade också högre lön som vuxna.

Expertkunskap används på olika sätt i svenska kommuner beroende på i vilken mån kommuninvånarna visar intresse för sakfrågorna, samt hur ense eller oense politikerna är. Det visar en rapport från IFAU.