En litteraturgenomgång från IFAU visar att sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö, hälsa och produktion har begränsade vetenskapliga belägg.

I slutet av 1990-talet minskade antalet dagar i a-kassa för en grupp äldre arbetssökande. För att få fortsatt ersättning kunde de sökande gå in i aktiveringsprogram, framförallt arbetslivsutveckling (ALU) och arbetspraktik. En ny IFAU-rapport visar att denna tidigarelagda aktivering medförde att fler av de sökande gick från arbetslöshet till arbete.

Nystartsjobben bidrar till kortare arbetslöshet och ökad sysselsättning, men drygt sex av tio arbeten skulle kommit till stånd även utan subvention. Det visar en ny IFAU-rapport.

Elever som gick i en mindre klass på mellanstadiet hade bättre skolresultat än de som gick i större klasser, visar en ny IFAU-rapport. Skillnaden i studieresultat höll i sig genom hela grundskolan och de som gick i en mindre klass hade också högre lön som vuxna.

Expertkunskap används på olika sätt i svenska kommuner beroende på i vilken mån kommuninvånarna visar intresse för sakfrågorna, samt hur ense eller oense politikerna är. Det visar en rapport från IFAU.

Vem är bäst på att rehabilitera långtidssjukskrivna tillbaka till arbetslivet, Arbetsförmedlingen eller privata aktörer? En ny IFAU-rapport pekar på att det inte är någon skillnad och att kostnaden är ungefär lika stor.

Det är svårt att utvärdera det svenska jobbskatteavdraget. En ny IFAU-rapport konstaterar efter en omfattande analys att det sannolikt inte går att på ett trovärdigt sätt utvärdera hur jobbskatteavdraget har påverkat sysselsättningen.

Den svenska arbetsmarknadspolitiken decentraliserades under andra halvan av 1990-talet för att sedan centraliseras under 2000–2010, visar en ny IFAU-rapport. Men bilden är inte entydig. Bland annat kan det ökade användandet av externa aktörer ses som ett tecken på decentralisering även under 2000-talet.