Att utvärdera effekten av ett program kräver oftast några års uppföljningshorisont. Nu visar en ny IFAU-rapport hur man kan ge en uppskattning av det förväntade resultatet redan kort efter det att programmet introducerats. I rapporten används friårsförsöket som exempel på hur metoden kan användas.

Sedan tidigt 1980-tal har inkomstspridningen ökat i Sverige. Nu visar en ny IFAU-rapport ett samband mellan inkomstspridningen och antalet egendomsbrott i samhället.

Hälften av friårsvikarierna arbetade under månaden före vikariatet och endast 40 % uppbar a-kassa. På kort sikt verkar friåret inte heller medföra någon stor minskning av antalet långa sjukskrivningar. Friåret riskerar därmed att bli dyrare än förväntat. Det visar IFAU:s andra rapport om friårsförsöket.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inriktade mot ungdomar – ungdomsprogram – var vanligare i Sverige i mitten på 1990-talet, än i andra europeiska länder. De svenska programmen omfattade också större grupper och var i högre utsträckning inriktade på arbetspraktik än utbildning. Detta framgår av en IFAU-studie där före detta gymnasielever i fem europeiska länder följs upp ett år efter skolan.

Om möjligheten att arbeta ”svart” är tillgänglig för personer med praktisk utbildning, tenderar den teoretiska utbildningsnivån i ett land att bli samhällsekonomiskt för låg.

Svenska tjänstemän som ordnar praktik för nyanlända invandrare kan ha ganska olika föreställningar om vad praktiken har för syfte enligt en ny rapport från IFAU. Praktiken står inte alltid i relation till personernas tidigare yrkeserfarenheter. Det kan finnas en risk att den leder till en ”inlåsning” i okvalificerade arbetsuppgifter och bidrar till en framtida etnisk delning av arbetsmarknaden.