Hälsoeffekter av massuppsägningar och arbetslöshet

Män löper ökad risk att dö i förtid

Rapportförfattarna studerar risken att dö i förtid. De jämför individer som blev friställda i de massuppsägningar som drabbade Sverige under 1992–98 med individer som var anställda på arbetsplatser som inte genomförde några massuppsägningar. Män som drabbades av massuppsägningar hade en ökad risk för förtida död motsvarande 18 procent under de första fyra åren och 8 procent de följande fyra åren. För kvinnor finns ingen säkerställd effekt.

I antal betyder detta 24 förtida dödsfall, under en åttaårsperiod, per 10 000 män som blivit friställda i samband med massuppsägningar. De män som de facto blev arbetslösa hade däremot ingen signifikant ökad risk att dö de första fyra åren och fem till åtta år senare var riskökningen 4 procent.

Lägre risk än i många tidigare studier

– Den uppmätta effekten av arbetslöshet är lägre än i de flesta tidigare studier från andra tidsperioder eller andra länder, vilket åtminstone till viss del beror på metodologiska skillnader, säger Marcus Eliason som är en av forskarna bakom rapporten.

Ökad psykisk och alkoholrelaterad sjuklighet

– Det är framför allt den psykiska ohälsan som tycks öka till följd av uppsägningar och arbetslöshet. På kort sikt ser vi bland uppsagda och arbetslösa kvinnor en fördubblad risk för både psykisk och alkoholrelaterad sjuklighet, säger Johan Vikström som är en annan av rapportförfattarna.

Bakgrund

Det är en allmän uppfattning att arbetslöshet, eller att förlora ett jobb, kan påverka människors hälsa negativt. Ett stort antal studier visar också på att det finns ett statistiskt samband. Trots detta är orsakssambandet inte helt klarlagt. Det är svårt att avgöra om det är förlusten av ett jobb och arbetslöshet som leder till ohälsa, eller om det är ohälsa som leder till att vissa får lämna sitt arbete eller är arbetslösa. En tredje förklaring kan vara att vissa har egenskaper som både försämrar deras möjligheter att behålla ett jobb och en god hälsa.