Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Meddelande 2018-12-21 Konjunkturen påverkar när kvinnor väljer att bilda familj

Konjunkturläget vid gymnasieexamen har långsiktiga konsekvenser för kvinnor som gått yrkesprogram. Lågkonjunktur vid examen leder på kort sikt till sämre förutsättningar på arbetsmarknaden och för vissa grupper tidigare familjebildning vilket får långsiktiga konsekvenser.

Rapportförfattarna studerar alla kvinnor som påbörjade ett yrkesprogram på gymnasiet under läsåren 1987/88–1991/92. De jämför elever som kom ut på arbetsmarknaden strax innan 90-talskrisens utbrott med elever som tog examen efter krisens utbrott. Gruppen följs fram till 2013.

Kvinnor som slutade gymnasiet under en lågkonjunktur hade lägre sysselsättning och lägre arbetsinkomster än de som slutade gymnasiet under en högkonjunktur. Särskilt svårt var det för dem som hade låga betyg från grundskolan. Redan efter tre år klingar dock skillnaderna av.

Konjunkturläget hade andra mer långsiktiga konsekvenser. Yrkeselever som gick ut gymnasiet under en lågkonjunktur hade en högre sannolikhet att ha försörjningsstöd längre fram i livet. Det gällde särskilt dem med lägre betyg och beror troligen på att kvinnor med låga betyg gick in i varaktiga förhållanden och fick barn tidigare när arbetslösheten var hög. Effekterna är stora, en ökning av arbetslösheten med fem procentenheter medförde att kvinnor med låga betyg fick barn cirka två år tidigare.

Kvinnornas partners hade också många gånger låga betyg och lägre arbetsinkomster. De här paren splittrades oftare än par som bildade familj senare och därav följer fler ensamstående mödrar och ett ökat beroende av ekonomiskt bistånd.

– Lågutbildade kvinnor som möter bättre möjligheter på arbetsmarknaden när de är unga väntar längre med familjebildningen, säger Mattias Engdahl. Det tycks leda till färre skilsmässor och en lägre risk för beroende av ekonomiskt bistånd senare i livet. Den här effekten kvarstår under hela uppföljningshorisonten på närmare tjugo år.

Hur studeras frågan?

Rapportförfattarna studerar en försöksverksamhet som påverkade längden på yrkesprogrammen inom gymnasieskolan under det sena 1980-talet och tidiga 1990-talet. Det ger möjlighet att jämföra kvinnor som tog examen under högkonjunkturen som föregick 1990-talskrisen med kvinnor som tog examen i samband med krisens utbrott. Studien fokuserar på kvinnor eftersom de flesta männen gjorde militärtjänst efter gymnasiet vilket gjorde att deras arbetsmarknadsinträde var spridda över fler år.

Kontaktinformation

IFAU-rapport 2018:28 ” Inträdet på arbetsmarknaden och familjebildningen” är skriven av Mattias Engdahl på IFAU, Matilde Godard på CNRS, GATE-LSE, University of Lyon och Oskar Nordström Skans på nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Rapporten är en sammanfattning av Working paper 2018:25. Vid frågor kontakta Mattias på mattias.engdahl@ifau.uu.se alternativt på 018-471 70 62 eller Oskar på oskar.nordstrom_skans@nek.uu.se alternativt 018-471 5126.

Läs mer


Publicerad av:

Wazah Pello-Esso

Publicerad:

2018-12-21