Minskar sjukersättningskostnaderna om arbetsgivarna tar större ekonomiskt ansvar?

Rapportförfattarna utgår från den intressekonflikt som kan uppstå till följd av att staten, inte arbetsgivarna, betalar sjukersättningskostnaderna när anställda blir långvarigt sjuka eller funktionsnedsatta.

– Det försvagar arbetsgivarnas ekonomiska drivkraft att behålla personer med olika typer av nedsatt arbetsförmåga i arbetskraften, säger Hannes Malmberg.

Rapportförfattarna diskuterar hur ett så kallat självförsäkringssystem, med krav på kommuner och regioner baserat på liknande kommuner och regioners prestationer, skulle kunna se ut. Om en kommun eller region får en högre sjukersättningskostnad än jämförbara kommuner och regioner som exempelvis har en liknande personalsammansättning skulle arbetsgivaren få betala mellanskillnaden till staten. Om sjukersättningskostnaden istället är lägre än förväntat får arbetsgivaren ersättning från staten.

–Våra beräkningar visar att systemet kan ge kommunsektorn betydligt större drivkrafter att minska antalet förtidspensioneringar och på så sätt behålla fler i arbetslivet, säger Hannes Malmberg. 

–Självförsäkringssystemet skulle kunna införas inom ramen för det kommunala omfördelningssystemet. Designen gör att det inte blir några extra kostnader för sektorn som helhet, säger Johannes Hagen.

–Den viktigaste utmaningen med mer kostnadsansvar för arbetsgivaren är hur man ska undvika att personer med underliggande hälsoproblem blir mindre attraktiva på arbetsmarknaden, avslutar han.

Metod

Forskarna illustrerar och kvantifierar arbetsgivarnas ekonomiska drivkrafter vid sjukersättning med hjälp av en enkel modell och analyserar hur ett självförsäkringssystem skulle påverka dessa drivkrafter. De använder sedan registerdata från SCB:s databas Louise för att analysera systemets omfördelningseffekter. Urvalet består av de cirka 1,1 miljoner personer som var 55–64 år under år 2014.