Föräldrars fördelning av vab beror både på ekonomi och könsnormer

Småbarnsföräldrar påverkas både av ekonomiska incitament och av könsnormer när de väljer vem som ska vara hemma med sjuka barn. Det visar en ny IFAU-rapport.

Publicerades: 27 maj 2019

Författare: Andrea Ichino, Och Martin Olsson, Och Barbara Petrongolo, Och Peter Skogman Thoursie, Och

År 2007 sänktes marginalskatten för låg- och medelinkomsttagare i och med det första jobbskatteavdraget. Rapportförfattarna studerar hur uttaget av vab förändrades i par där den ena föräldern fick en skattesänkning, jämfört med par som inte fick det. Enligt ekonomisk teori borde den föräldern som får sänkt skatt jobba mer, då hans eller hennes lön beskattas mindre. Föräldern med högre marginalskatt antas istället vabba mer.

Rapportförfattarna finner att skattesänkningen ledde till att föräldrar omfördelade vab-dagarna. Den förälder som fick sänkt skatt jobbade mer och den som inte fick sänkt skatt vabbade mer. Skattningar visar att om skillnaden i marginalskatt mellan mannen och kvinnan ökade med 10 procent så ökade skillnaden mellan mannens och kvinnans uttag av vab med 8 procent.

Olika demografiska grupper påverkas olika mycket.

Vissa par reagerade starkare när mannen fick en skattesänkning medan andra par reagerade starkare när kvinnans skatt sänktes.

Gifta par, par där mannen tjänade mer än kvinnan och par där båda föräldrarna vuxit upp utanför Norden reagerade starkare när pappans skatt sänktes. Papporna jobbade mer och mammorna tog ut mer vab. De här paren tycks vara mer benägna att reagera på ekonomiska incitament som är i linje med en traditionell könsfördelning av vab-dagarna.

Sambopar, par där kvinnan tjänade mer än mannen och par där åtminstone ena föräldern vuxit upp i Norden tenderar att reagera starkare om kvinnan fick en skattesänkning. I de här paren tog mannen ut mer vab. I dessa par leder en skattesänkning för kvinnan till en mer icke-traditionell fördelning.

–Att olika grupper reagerar olika på reformer, och att könsnormer tycks spela in, är viktigt om man vill påverka hur föräldrar fördelar barnomsorg genom ekonomiska incitament, avslutar Peter Skogman Thoursie.

Data

Rapportförfattarna följer drygt 172 000 yrkesarbetande småbarnsföräldrar mellan åren 2006 och 2007. Paren var sambos eller gifta och det yngsta barnet föddes 1996–2003. Data kommer från Statistiska centralbyrån.

Kontakt

IFAU-rapport 2019:13 "Hur påverkar ekonomiska incitament och könsnormer fördelningen av barnomsorg mellan föräldrar?" är skriven av Martin Olsson vid Institutet för Näringslivsforskning och Peter Skogman Thoursie vid Stockholms universitet. Rapporten är en sammanfattning av Working paper 2019:11 där också Barbara Petrongolo vid Queen Mary University London och Andrea Ichino vid European University Institute medverkar. För mer information kontakta Peter Skogman Thoursie: peter.thoursie@ne.su.se