Yrkesutbildningar på komvux inte lika effektiva som arbetsmarknadsutbildningar

Positiva effekter på arbetsinkomsterna av yrkesutbildningar på komvux, men arbetsmarknadsutbildningar presterar bättre, visar en ny rapport från IFAU.

Publicerades: 12 juni 2019

De som gått en yrkesutbildning på komvux under 1995–2015 hade fem år efteråt 3 procent högre arbetsinkomster än jämförbara personer som inte studerat på komvux. Effekterna är bättre för dem som deltog i slutet av tidsperioden än i början.

–Inkomsterna ökade för dem som gått en vårdutbildning eller en fordonsutbildning, medan effekterna på inkomsterna för dem som studerat på övriga utbildningsinriktningar var noll, eller rent av negativa, säger Martin Söderström, en av flera rapportförfattare.

Det går bättre för deltagare i arbetsmarknadsutbildning

Jämförbara deltagare i Arbetsförmedlingens yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar, 2000–2015, hade fem år efter studierna cirka 7 procent högre inkomster än komvuxeleverna.

–Vi vet inte varför det går bättre för dem som läst arbetsmarknadsutbildningar. Det skulle kunna handla om att arbetsmarknadsutbildningarna har en tydligare koppling till arbetsmarknadens behov eller att de arbetslösa också får förmedlingsinsatser under och efter utbildningen, säger Martin Söderström.

Vård den vanligaste utbildningsinriktningen på komvux

Sedan år 2000 har årligen mellan 20 000 och 35 000 elever påbörjat en yrkesutbildning på komvux. Yrkeseleverna är i genomsnitt drygt 30 år och mer än två tredjedelar är kvinnor. Andelen utomeuropeiskt födda har ökat från ca 11 procent 1995 till ca 26 procent 2015. Ungefär var tredje elev var arbetslös vid utbildningsstart. Deltagarsammansättningen skiljer sig från arbetsmarknadsutbildningen, vars deltagare har avsevärt svagare arbetsmarknadsanknytning och betydligt färre är kvinnor. I genomsnitt är yrkeseleverna registrerade cirka tre terminer på komvux och tar ca 900 gymnasiepoäng. Utbildningarna är därmed ca tre gånger så långa som en arbetsmarknadsutbildning. Vård är den klart vanligaste utbildningsinriktningen på komvux, medan det är en jämnare spridning av utbildningsinriktningar på Arbetsförmedlingen.

Bakgrund och data

Med hjälp av registrerade kurser på komvux och kursplaner för de nationella gymnasieprogrammen har rapportförfattarna definierat yrkeselever och klassificerat dem till program. De undersöker vilka individer som studerar yrkeskurser på komvux, vad de läser samt hur det går för dem efter studierna. Utbildnings- och deltagarsammansättning samt effekter på arbetsinkomster jämförs med den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. För att identifiera effekterna använder rapportförfattarna en metod som heter matchning, vilket innebär att man jämför individer som har liknande egenskaper och bakgrund men som tagit del av olika insatser.

Kontakt

IFAU-rapport 2019:17 är skriven av Linus Liljeberg, Sara Roman och Martin Söderström, alla verksamma vid IFAU. Om du har frågor, kontakta Martin på  tel 018-471 60 53 eller martin.soderstrom@ifau.uu.se