Kartläggning av Sjukvårdsmiljardens två första år

En ny rapport från IFAU kartlägger vad landstingen gjort för att minska sjukskrivningarna under Sjukvårdsmiljardens första två år.

Publicerades: 15 juni 2010

Författare: Kristina Sibbmark, Och Gabriella Chirico, Och

Regeringen införde Sjukvårdsmiljarden år 2005 för att öka landstingens delaktighet i sjukskrivningsprocessen och minska sjukskrivningarna. Varje landsting får pengar i förhållande till hur mycket sjukskrivningarna har minskat. Syftet var att skapa ekonomiska drivkrafter för att få landstingen och Försäkringskassan att minska sjukskrivningarna. Rapporten kartlägger de första två åren, 2006–07. Satsningen har förlängts till 2009.

Vanligt att göra lokala handlingsplaner

Pengarna har ofta använts till att vårdcentraler och kliniker har tagit fram lokala handlingsplaner för hur man ska arbeta med sjukskrivningar. Många landsting har inrättat team där olika kompetenser arbetar med patienten. Andra vanliga åtgärder är kompetenshöjande insatser för landstingets personal. Många landsting genomför också specifika insatser för patient- och diagnosgrupper där sjukskrivning är vanligt, t.ex. personer med smärtproblematik.

Inte vanligt med samverkan med arbetsgivare

Få landsting driver projekt som riktar sig mot läkarens bedömning av patientens arbetsförmåga eller samverkar med andra aktörer. Endast två landsting har projekt där patientens arbetsgivare är inblandad.

Material

Kartläggningen bygger på de lokala överenskommelser som tecknats mellan landstingen och Försäkringskassan, landstingens sammanställningar av åtgärder samt intervjuer med landstingens ansvariga för Sjukvårdsmiljarden. Studien säger ingenting om miljardsatsningen haft någon effekt på sjukskrivningstalen eller om de projekt som genomförts direkt har påverkat den nedgång i sjukskrivningstider vi sett under senare år.

Kontakt

Vid frågor kontakta Kristina Sibbmark på telefon 018-471 70 92, e-post: kristina.sibbmark@ifau.uu.se.