Om ungdomars och arbetsförmedlares möte på arbetsförmedlingen

I en ny rapport från IFAU intervjuas 18 ungdomar och deras arbets­för­medlare. I intervjuerna uppgav ungdomar med en medelklass­bakgrund att mötet med arbetsförmedlingen fungerar ganska bra, medan tjejer med arbetarklassbakgrund tycks ha störst problem.

Publicerades: 28 maj 2010

Författare: Ulla Rantakeisu, Och

Social klass verkar spela roll

I mötet med arbetsförmedlingen verkar det spela roll vilken klass du kommer från och om du är tjej eller kille. Arbetsförmedlingen signalerar olika normer, t.ex. att utbildning är viktigt, att arbete framförallt är karriärarbete samt att ungdomarna själva ska finna arbete. Dessa normer passar de intervjuade medelklassungdomarna bra. Ungdomarna från arbetarklassen har svårare att hantera synen på arbete och utbildning. Framförallt är det arbetsförmedlarnas betoning på karriär – snarare än lönearbete – som upplevs problematiskt. Rapportförfattaren ser också mönstret att de intervjuade medelklass­ungdomarna i mindre utsträckning hänvisas till de ”sämsta” jobben. Arbetsförmedlingens krav på jobbflexibilitet, dvs. att man ska kunna ta vilket arbete som helst, verkar inte användas lika ofta för medelklass­ungdomarna. Det kan bero på att medelklassungdomarna har uttalade karriärplaner eller är mer flexibla att flytta till olika arbeten.

Hårdare krav på tjejer?

I intervjuerna framkommer att tjejer verkar behandlas tuffare än killar, oavsett social bakgrund. De intervjuade arbetsförmedlarna anser t.ex. att unga arbetar­klasstjejer försöker kombinera förvärvsarbete med omsorg för t.ex. familj i för stor utsträckning. Tjejer med arbetarbakgrund förväntas ta de sämsta jobben, medan killarna ges större handlingsutrymme. Killar med arbetarbakgrund ger exempel på att arbetsförmedlarna aktivt hjälpt dem att söka jobb, medan det inte finns sådana exempel hos tjejerna. Arbetarklasstjejerna kritiserar också arbetsförmedlingen skarpast.

Intervjuundersökning som inte kan generaliseras

Denna rapport baseras på intervjuer av 18 arbetslösa ungdomar (21–24 år) och deras arbetsförmedlare under januari 2003 till januari 2004. Ungdomarna har varit arbetslösa minst 10 veckor. Urvalsmetoden innebär att det inte går att generalisera resultatet till en större grupp ungdomar. Ansatsen är att betrakta som hypotes­genererande: den ger uppslag på frågor som kan vara värda att studera med större och representativa urval av ungdomar. 

Kontakt

Vid frågor kontakta Ulla Rantakeisu på telefon 054-700 25 05 eller e-post: ulla.rantakeisu@kau.se.