Arbetsmarknadens betydelse för bestående inkomstskillnader över generationer

Det är välkänt att det finns ett samband mellan föräldrars och barns inkomster. Tidigare studier har framför allt undersökt vilken betydelse individegenskaper som utbildning och förmågor har för sambandet.

Den nya rapporten undersöker i stället om personer från olika bakgrund hamnar hos olika typer av arbetsgivare. De finner att så är fallet. De som vuxit upp i höginkomstfamiljer arbetar oftare hos arbetsgivare som har en högre så kallad lönepremie, det vill säga arbetsgivare som betalar högre löner till jämförbara arbetstagare. Forskarna skiljer mellan den del av barnens inkomster som hänger samman med individens egna egenskaper och den del som hänger samman med arbetsgivaren. Arbetsgivardelen motsvarar ungefär en tredjedel av sambandet mellan pappors och barns inkomster.

Redan i början av arbetslivet arbetar unga från höginkomstfamiljer oftare i företag med högre lönepremie.

– Det tyder på att unga från höginkomstfamiljer har bättre ingångar på arbetsmarknaden. Sociala nätverk och tillgång till information kan vara en del av förklaringen, men vi vet inte exakt varför skillnaderna uppstår, säger Erika Forsberg som är en av rapportförfattarna.

Under de första åren i arbetslivet ökar skillnaderna mellan grupperna. Personer från höginkomstfamiljer byter arbetsgivare något oftare, och när de byter går de oftare till arbetsgivare med ännu högre lönepremie.

– Förmågor och andra egenskaper verkar förklara mer av mönstret längre fram i arbetslivet än i början, säger Erika Forsberg.

Kompletterande analyser visar att personer från höginkomstfamiljer också arbetar oftare hos arbetsgivare som arbetstagare tycks värdera högre även när det gäller annat än lönen, det kan t.ex. handla om arbetsmiljö, flexibilitet och geografiskt läge.

Data och metod

Forskarna har följt personer födda 1967–1977 i registerdata från SCB. De har kopplat ihop uppgifter om inkomster och arbetsgivare med uppgifter om föräldrarnas inkomster. Med en statistisk så kallad AKM-modell delas inkomsten upp i en del som hör till personen och en del som kopplas till arbetsgivaren. I kompletterande analyser används också uppgifter om utbildning samt kognitiv och icke-kognitiv förmåga från den militära mönstringen. Familjens inkomst mäts genom pappans inkomst, och uppgifterna sträcker sig till 2018. Analysen är beskrivande och ska inte tolkas som ett orsakssamband.