Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat sedan 1990

Rapportförfattarna beskriver hur skillnaderna i hushållens disponibla inkomst utvecklats mellan 1990 och 2021. De finner att skillnaderna har ökat kontinuerligt, totalt med nästan 60 procent.

Kapitalinkomster och ersättningssystemens nivåer förklarar den största delen av utvecklingen

Den största delen av den disponibla inkomsten kommer från lönearbete. Skillnaderna mellan hög- och lågavlönade har ökat relativt lite och har varit anmärkningsvärt stabila sedan början av 2000-talet. Lönespridningen bland kvinnor har ökat något mer än bland män, vilket gjort att skillnaderna mellan könen minskat.

De ökade inkomstskillnaderna beror i stället främst på att hushåll med högre inkomster fått stigande kapitalinkomster, till exempel utdelningar, räntor, aktievinster och vinster vid bostadsförsäljningar. Samtidigt har hushåll utan arbetsinkomster, som till exempel varit beroende av sjuk- och arbetslöshets­försäkringen, haft en svagare inkomstutveckling när ersättningsnivåerna inte höjts i takt med lönerna.

– Det är alltså inte i första hand lönerna som halkat efter eller dragit ifrån, utan kapitalinkomster och nivåerna i ersättningssystemen som gjort att skillnaderna ökat, säger Arizo Karimi som är en av forskarna bakom rapporten.

– Vi bygger på våra egna analyser och på tidigare forskning om löner, kapitalinkomster och skatter. Här visar vi hur de tillsammans bidragit till att skillnaderna ökat över tid, säger Arizo Karimi.

Andra förändringar har spelat mindre roll

Jobbskatteavdraget, den slopade förmögenhets- och arvsskatten, den borttagna fastighetsskatten och minskade marginalskatter har också påverkat inkomstskillnaderna, men i mindre utsträckning. Den ökade invandringen har endast haft små effekter på de större inkomstskillnaderna över tid.

Om rapporten

Forskarna använder longitudinella registerdata på individnivå för personer i åldrarna 16–64-år för åren 1990–2021 från SCB, samt lönestrukturstatistik 1985–2021 från Medlingsinstitutet. Ojämlikheten mäts med en så kallad Gini-koefficient, vilken stigit från 0,19 till nästan 0,30.