Reformerat bostadsbidrag ledde till högre sysselsättning bland gifta kvinnor

Barnfamiljer och unga med låg inkomst kan få bostadsbidrag från Försäkringskassan.
År 1997 förändrades bostadsbidraget på ett sätt som innebar väsentligt lägre bidrag om bara den ena maken arbetade. Incitamenten för båda makarna att arbeta ökade.

Reformen ökade sysselsättningen bland gifta kvinnor med bostadsbidrag, jämfört med gifta kvinnor utan barn som inte var berättigade till bostadsbidrag. Effekten var begränsad 1997 och 1998, men ökade sedan. År 2001 var reform­effekten 1,1 procentenheter.

– Med tanke på att sysselsättningen före reformen redan var så hög som 90 procent är det en betydande effekt, reformen spelade alltså roll, säger Håkan Selin.

– Resultaten ligger i linje med vad vi förväntat oss, fortsätter han. Reformen förändrar det som vi kallar tröskeleffekterna och ekonomisk teori säger att fler kommer att börja jobba om sådana tröskeleffekter minskar.

Effekt på sysselsättningen

Rapportförfattarna har även tagit fram värden på ett mått för hur känslig kvinnors sysselsättning är för förändringar i skatte- och bidragssystemet, den så kallade deltagandeelasticiteten. De finner att den genomsnittliga elasticiteten är 0,13 – vilket ska tolkas som att svenska gifta kvinnor är relativt okänsliga för förändringar i skatte- och bidragssystemet. Den skiljer sig dock mycket mellan olika inkomstgrupper. Gruppen med lägst inkomster och sysselsättningsnivå reagerar mer än dubbelt så mycket som gruppen med de högsta inkomsterna.

– Det här är viktigt för att förstå hur utbudsstimulerande åtgärder påverkar sysselsättningen och värdefullt vid utformningen av ekonomisk politik, säger Håkan Selin.

Hur är studien genomförd?

Rapportförfattarna – Spencer Bastani, Linnéuniversitetet, Ylva Moberg, Uppsala universitet och Håkan Selin, IFAU – studerar gifta kvinnor i åldrarna 30–55 år. Datamaterialet består av hela befolkningen, intervjudata för ett urval samt data som genererats av mikrosimuleringsmodellen Fasit. Empiriska utvärderingsmetoder kombine­ras med ett teoretiskt modellramverk.

IFAU-rapport 2016:2 "Hur känslig är gifta kvinnors sysselsättning för för­änd­ringar i skatte- och bidragssystemet?" är en sammanfattning av IFAU Working paper 2016:1.