Varför använder inte alla pappor sina reserverade föräldradagar?

Forskarna studerar låg användning av föräldrapenningdagar bland svenskfödda, sysselsatta förstagångspappor som bor med barnets mamma. Det är en grupp med goda förutsättningar att ta ut föräldrapenning. Ändå tog drygt en tredjedel av de pappor som fick barn 1995–2015 ut mycket få dagar under barnets första två år.

–Vi ville förstå vad som kännetecknar de här papporna, vilka mönster eller hinder vi kan se, säger Malin Tallås Ahlzén som är en av rapportens författare.

–Vi finner att både ekonomi och normer spelar roll för ett lågt uttag och att mönstret varierar mellan olika inkomstgrupper, fortsätter hon.

Ekonomiska begränsningar  

För pappor med låga inkomster, den grupp som tar ut allra minst antal dagar, är ekonomiska förklaringar som svagare arbetsmarknadsanknytning och egenföretagande viktiga. För pappor med de högsta inkomsterna verkar ett lågt uttag istället hänga samman med att deras lön står för en stor del av familjens inkomster, vilket kan göra det svårare att vara borta från arbetet.

Normer och könsroller på arbetsplatsen

För medelinkomsttagarna är ett lågt uttag av föräldradagar oftare kopplat till normer på arbetsplatsen. Normrelaterade hinder kan till exempel handla om att det kan vara komplicerat socialt att vara föräldraledig på mansdominerade arbetsplatser där få andra män tar ut föräldraledighet. Arbetsplatsnormernas betydelse har ökat över tid och påverkar även pappor i de andra inkomstgrupperna.  

Mer praktiska hinder som separation, frihetsberövande eller sjukdom är relativt ovanliga förklaringar till ett lågt uttag av föräldraledighet.

Pappamånaderna räckte inte hela vägen

Studien undersöker även effekterna av två familjepolitiska reformer, den första och andra reserverade månaden 1995 och 2002. Reformerna ledde till att pappor i genomsnitt tog ut fler föräldrapenningdagar. Men skillnaderna bestod mellan pappor som inte hade några tydliga hinder och pappor med exempelvis ekonomiskt osäkrare situation, större försörjningsansvar eller arbetsplatser där få män tog ut föräldraledighet.

–Det verkar inte räcka med starka ekonomiska incitament som kvoter för att förändra beteendet hos de pappor som tar ut allra minst antal dagar, konstaterar Malin Tallås Ahlzén. För den här gruppen tycks det finnas orsaker som är svåra att fånga med registerdata, men under de senare år vi studerar ser vi tecken på att traditionella könsnormer under uppväxten är en bidragande faktor.

Data och metod

Rapportförfattarna studerar drygt 500 000 pappor med barn födda 1995–2015. Data kommer från SCB och Försäkringskassan. En låg användning av föräldrapenning definieras som att ta ut högst hälften av de dagar som är reserverade för den ena föräldern under barnets två första levnadsår, 15–30 dagar beroende på vilket år barnet är fött.

Den första delen av analysen är beskrivande och visar hur lågt uttag hänger samman med inkomster, arbetsplatser och fysiska omständigheter. Effekterna av de reserverade månaderna 1995 och 2002 analyseras genom att jämföra pappor vars barn föddes strax före och efter reformerna.