Kunskapsbidraget gav fler lärare men inte bättre resultat på nationella proven

Kunskapsbidraget, tidigare kallat Likvärdighetsbidraget, är ett statsstöd riktat framför allt till kommuner och enskilda skolhuvudmän vars elever har en svagare socioekonomisk bakgrund. Storleken på bidraget per elev beror på den beräknade andelen av huvudmannens elever som inte förväntas bli behöriga till gymnasiet. Stödet inrättades 2018 och har vuxit från 1 miljard kronor till 8,2 miljarder kronor per år idag.

Fler lärare och mindre klasser

Huvudmän med svagare socioekonomisk elevsammansättning hade redan åren före bidraget fler lärare per elev än andra. Mönstret har förstärkts och när bidraget vuxit har det lett till ännu högre lärartäthet och mindre klasser, framför allt i årskurs 9.

Den genomsnittliga resultatskillnaden består

Resultaten på nationella proven i svenska och matematik, som skrivs av elever i årskurs 3, 6 och 9, skiljer sig dock i genomsnitt lika mycket som tidigare mellan huvudmän med en svagare jämfört med starkare elevsammansättning. Den samlade effekten i de tre årskurserna är nära noll. I årskurs 9 syns en liten minskning av skillnaden, men den är inte statistiskt säkerställd.  

Samtidigt har fler elever i skolor med svagare elevsammansättning blivit behöriga till gymnasiet, vilket gjort att skillnaderna i det avseendet minskat något.

– Kunskapsbidraget kan alltså ha haft en viss effekt på resultaten i årskurs 9 och det är också framför allt där vi ser mindre klasser, säger Olof Rosenqvist som är en av rapportförfattarna.

Kunskapsbidraget kan ha bromsat tapp i lärarkvalitet

Åren innan Kunskapsbidraget infördes hade lärarkvaliteten hos huvudmän med svagare elevsammansättning en sjunkande trend jämfört med andra huvudmän. Trenden fortsatte de första åren efter reformen, men planade ut läsåren 2020/21–2022/23. Forskarna bedömer att Kunskapsbidraget kan ha bidragit till att bromsa en fortsatt försämring av lärarkvaliteten i skolor med större utmaningar.

– Forskning visar ofta att ökade resurser leder till bättrade elevresultat. Men tidigare studier av kompensatoriska satsningar har gett blandade resultat, säger Olof Rosenqvist. Att skillnaderna i provresultat i genomsnitt inte har minskat trots fler lärare i skolor med större utmaningar kan ha flera förklaringar, fortsätter han. En är att huvudmän med svagare elevsammansättning redan hade högre lärartäthet före Kunskapsbidraget vilket begränsar potentialen för ytterligare effekt. En annan är svårigheter att rekrytera och behålla erfarna och välutbildade lärare.

– Vår slutsats är att det är svårt och kostsamt, men inte omöjligt, att minska resultatskillnader mellan skolor genom kompensatorisk resursfördelning, avslutar Olof Rosenqvist.

Hur gjordes undersökningen?

Rapporten bygger på registerdata över lärarresurser och elevers skolresultat för läsåren 2013/14–2022/23. Materialet omfattar mer än 10 miljoner observationer, där varje kombination av en elev och ett år räknas som en observation. Analysen bygger på en så kallad skillnad-i-skillnader-metod. Forskarna jämför utvecklingen för huvudmän med olika stark socioekonomisk elevsammansättning före och efter bidraget.