Minskad lärarrörlighet och något förbättrade studieresultat på skolor med förstelärare

Förstelärarreformen har bidragit till att göra arbetet som lärare mer attraktivt och förbättrat kvaliteten i skolan, visar ny IFAU-forskning.

Publicerades: 12 februari 2020

Författare: Erik Grönqvist, Och Lena Hensvik, Och Anna Thoresson, Och

Fler lärare stannar på sin skola och i yrket

Skolor med förstelärare har lägre personalomsättning. Lärarna byter mer sällan arbetsplats och de lämnar inte läraryrket lika ofta som lärare på skolor som saknar förstelärare. Det gäller både förstelärarna och de lärare som inte befordras. Lärare med behörighet och erfarenhet stannar i högre utsträckning.

–Vi tolkar det som att förstelärarna bidrar till att göra yrket mer attraktivt. När lärare med utbildning och erfarenhet stannar i skolvärlden höjs kvaliteten på lärarkollegiet, säger Anna Thoresson som är en av flera rapportförfattare.

Studieresultaten förbättras något

Skolor med förstelärare förbättrar sina resultat på nationella proven i svenska, engelska och matematik i årskurs 3 och 6 något.

– Effekterna är förhållandevis små, men inte obetydliga. Vår fyraåriga uppföljningsperiod är dessutom relativt kort och det är inte säkert att de fulla effekterna av förstelärarna kan fångas inom den tidsramen, säger Erik Grönqvist.

Lärare högre upp i lönefördelningen befordrades till förstelärare

Förstelärarreformen ökar lönespridningen. Den som befordras till förstelärare får 5 000 kronor mer i lön och löneskillnaden mot andra lärare är konstant under uppföljningsperioden. De som blev förstelärare hade redan innan de befordrades högre lön än jämförbara lärare. Sannolikheten att bli befordrad var något högre för yngre lärare, lärare som arbetat längre på skolan och lärare som själva hade goda betyg i årskurs nio.

– Om högre lön och goda grundskolebetyg speglar skillnader i lärares yrkesskicklighet tyder resultaten på att huvudmännen följt reformens intention och premierat de bästa lärarna, avslutar Anna Thoresson.  

Förstelärare vid kommunala grundskolor åren 2013–2016

Utvärderingen omfattar knappt 3 000 kommunala grundskolor under karriärstegsreformens första år 2013–2016. Rapportförfattarna jämför skolor som infört respektive ännu inte infört förstelärartjänster.

Kontakt

IFAU-rapport 2020:3 är skriven av Erik Grönqvist, Lena Hensvik och Anna Thoresson, alla vid IFAU och Uppsala universitet. Den är en sammanfattning av Working paper 2020:2.

För mer information kontakta oss på ifau@ifau.uu.se