Minskar lärarrörligheten och förbättras studieresultaten av karriärstegsreformen?

Författare: Erik Grönqvist, Och Lena Hensvik, Och Anna Thoresson, Och

Sammanfattning av

Rapport

2020:3

Vi studerar effekterna av att införa det praktiknära karriärsteget, förstelärare, för lärare i den svenska skolan. Karriärstegsreformen syftade till att göra läraryrket mer attraktivt genom att höja lönen för yrkesskickliga lärare och bättre ta tillvara deras professionella kompetens. Resultaten visar att: (i) lärare högre upp i lönefördelningen befordras i större utsträckning; (ii) det lönepåslag som anges i statsbidraget får fullt genomslag på lönen för befordrade lärare; (iii) skolor med förstelärare har lägre personalomsättning, både en lägre sannolikhet att lärarna byter arbetsplats och en lägre sannolikhet att lärarna lämnar läraryrket; (iv) skolor med förstelärare får lite fler erfarna och behöriga lärare och lärare som själva hade högre avgångsbetyg från högstadiet; (v) och att deltagande skolor förbättrar sina resultat på nationella proven i årskurs 3 och 6 i viss utsträckning. Sammantaget tyder resultaten, som baseras på en uppföljningsperiod på 4 år, på att karriärstegsreformen kan vara ett viktigt verktyg för att höja kvaliteten i den svenska skolan.