Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Sammanfattning av Rapport 2015:13

Huvudsyftet med denna rapport är att undersöka i vilken utsträckning barns hälsa skiljer sig åt beroende på familjens ekonomiska och sociala status. För att mäta hälsa använder vi oss av registerdata över dödsfall, sjukhusinskrivningar och läkemedelsförskrivningar. Den sociala gradienten för inskrivning på sjuk­hus generellt är 40−45 procent, det vill säga att barn med högst socio­ekono­misk status har 40–45 procent lägre sannolikhet att bli inskrivna på sjukhus jämfört med barn med lägst socioekonomisk status. För psykisk ohälsa och sjukdomar i andningsorganen ligger mellan 60 och 85 procent och för skador och förgiftningar mellan 30 och 40 procent, är något starkare för flickor än för pojkar, blir starkare i tonåren, vilket särskilt gäller psykisk ohälsa. Den sociala gradienten är stabil över den 20-årsperiod vi studerar, trots ökade inkomst­skill­nader. Barn som lever under ekonomisk utsatthet löper 131 procent högre risk att dö under barndomen, vilket motsvarar knappt 24 barn fler per 100 000 barn. Den förhöjda risken att bli inskriven på sjukhus är cirka 40 procent. Skill­nader i familjebakgrund förklarar endast en liten del av de uppmätta skillna­derna mellan barn i ekonomiskt utsatta familjer och andra barn; den förhöjda risken att bli in­skriven på sjukhus sjunker från 40 till 30 procent när vi kontrollerar för föräldrars ålder, utbildning, tid i Sverige och hälsa. Risken att bli inskriven på sjukhus är nästan 7 procent högre för samma barn under år då familjen tar emot ekonomiskt bistånd jämfört med år då familjen inte gör det. För en diagnos re­laterad till psykisk ohälsa är den motsvarande förhöjda risken hela 37,5 pro­cent. En viktig fråga är förstås vilka konsekvenser ohälsa i barn- och ungdoms­åren får längre fram i livet. Vår analys ger oss följande resultat. Barn som blir inskrivna på sjukhus någon gång under barndomen har sämre meritvärde, lägre sannolikhet att gå ut gymnasiet, högre sannolikhet att få eko­nomiskt bistånd och att sakna inkomst från arbete eller studier samt har sämre hälsa som unga vuxna. Det finns ett starkt samband mellan psykisk ohälsa å ena sidan och skol­prestationer och välfärd som ung vuxen å andra sidan. Bara 60 procent av barn med psykisk ohälsa uppnår gymnasiekompetens, jämfört med 87 procent bland barn som aldrig varit inskrivna på sjukhus. 17 procent av de som varit inskrivna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa har ekonomiskt bistånd vid 23 års ålder medan andelen är 4,7 procent bland barn som inte varit inskrivna. Utifrån vår analys drar vi slutsatsen att dessa samband åtminstone delvis avspeglar faktiska orsakssamband.


Publicerad av:

Monica Fällgren

Senast uppdaterad:

2015-09-07