Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Meddelande 2021-02-24 Förbandsnedläggningar fick bestående effekter på arbetslösheten

Förbandsnedläggningarna på 1990-talet ledde till långsiktiga effekter för de anställda. De som sades upp var oftare arbetslösa även ett decennium senare.

Under 1990-talet och tidigt 2000-tal lades flera militära förband i Sverige ner, exempelvis i Uppsala, Boden, Ängelholm, Luleå och på Gotland. Försvarsanställda vid de förband som lades ner var under de följande nio åren oftare arbetslösa jämfört med försvarsanställda som arbetade på förband som inte lades ner. De första åren var skillnaden i arbetslöshet mellan grupperna en dryg månad per år. Den högre arbetslöshetsrisken kvarstod även på längre sikt och uppgick till ungefär 7–9 dagar per år ett knappt decennium senare.

- Det är relativt stora skillnader mellan grupperna och framförallt finns skillnaderna kvar länge, säger Linna Martén som är en av flera rapportförfattare.

Särskilt hårt drabbades de anställda som på mönstringsproven bedömdes ha lägre social kompetens. Det gick också lite sämre för dem som enligt mönstringstesten hade lägre kognitiv förmåga.

– Att sociala förmågor som exempelvis stabilitet, initiativkraft, ansvarstagande och uthållighet är viktiga egenskaper för att få ett jobb stämmer bra med tidigare forskning, säger Björn Öckert som också varit med och skrivit rapporten.

Ingen större skillnad i disponibel inkomst

De försvarsanställda som arbetade på ett förband som lades ner hade nio år efter nedläggningen något lägre arbetsinkomster men ungefär samma disponibla inkomst som jämförelsegruppen.

- De samlade ersättningarna från det sociala skyddsnätet som exempelvis a-kassa, sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning kompenserar troligen för den lägre arbetsinkomsten, avslutar Linna Martén.

Var jobbade de efter förbandsnedläggningarna?

Av dem som arbetade vid ett militärt förband som lades ner var ungefär 35 procent anställda inom Försvarsmakten tio år senare, att jämföra med 71 procent av dem som arbetade vid ett förband som inte lades ner. Drygt 17 procent av gruppen arbetade inom utbildningsväsendet, framförallt på eftergymnasial nivå. Andra vanliga branscher var teknik- eller datakonsult samt administratör i offentlig förvaltning.

Bakgrund och metod

Rapportförfattarna studerar hur försvarsnedläggningarna 1996, 1999 och 2004 påverkade de militäranställdas inkomster och arbetslöshet under nio års tid. Analyserna bygger på en metod där man jämför dem som arbetade vid förband som lades ner med dem som arbetade vid förband som var kvar, före respektive efter nedläggningarna. Datamaterialet består av ungefär 11 000 individer.

Kontaktinformation

IFAU-rapport 2021:4 "Försvarsnedläggningar efter det kalla krigets slut: Ekonomiska effekter för de drabbade anställda" är skriven av Matz Dahlberg, Linna Martén och Björn Öckert. Rapporten är en sammanfattning av working paper 2021:2 Kontaktperson: Linna Martén, linna.marten@nek.uu.se, Björn Öckert, björn.ockert@ifau.uu.se, telefon 018-471 70 95; Matz Dahlberg, matz.dahlberg@ibf.uu.se, 070-1679175.

Läs mer


Publicerad av:

Sofia Malmer

Publicerad:

2021-02-23