Kollektivavtalad sjukförsäkring gav ökade kostnader för den offentliga sjukförsäkringen

När kommunalanställda fick högre ersättning vid sjukdom genom en kollektivavtalad försäkring ökade den långvariga sjukfrånvaron med 4,7 dagar i genomsnitt. Det innebar i sin tur att statens kostnader för sjukfall som omfattades av tilläggsförsäkringen ökade med tre procent, visar en ny IFAU-rapport.

Publicerades: 17 juni 2010

Författare: Patrik Hesselius, Och Malin Persson, Och

Nästan en arbetsveckas längre sjukfrånvaro

När en kollektivavtalad sjukförsäkring trädde i kraft år 1999 fick de flesta kommunalanställda tio procent mer i ersättning efter tre månaders sjukdom. Den extra ersättningen gavs till och med ett års sjukskrivning. I rapporten jämförs förändringen i de kommunalanställdas sjukfrånvaro med statsanställdas, en grupp som inte fick någon kompletterande ersättning. Den ökade ersättningen förlängde sjukfrånvaron med nästan en arbetsvecka, eller 4,7 dagar.

Ökade kostnader för Försäkringskassan

För sjukfall som omfattades av tilläggsförsäkringen så ledde den ökade sjukfrånvaron bland kommunalanställda till ökade kostnader för Försäkringskassan på tre procent.

– Försäkringskassans ökade kostnader uppskattas till drygt 100 miljoner för sjukfall som startade under 1999, säger Patrik Hesselius som är en av forskarna bakom studien.

För att även täcka den ökade kostnaden för staten skulle premien för den kollektivavtalade sjukförsäkringen behövt öka med 22 procent.

Kommunal- och statsanställda jämförs

För att skatta effekten av den kollektivavtalade sjukförsäkringen jämförs förändringen i medelantal sjukdagar för sjukskrivningar som är längre än 90 dagar i kommunal sektor med motsvarande förändring i statlig sektor. Dessa två sektorer hade en mer eller mindre identisk utveckling av antalet sjukdagar innan införandet av tilläggsförsäkringen. Uppgifter om personerna hämtas från SCB och Försäkringskassan.

Kontakt

Om du vill veta mer kontakta oss på ifau@ifau.uu.se.