Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Pressmeddelande 2015-03-19 Ojämn föräldraledighet bidrar till att kvinnor har svårare än män att uppnå höga löner

I Sverige har kvinnor svårare än män att uppnå de allra högsta lönerna. Detta så kallade glastak finns bland tjänstemän i både privat och offentlig sektor. IFAU visar i en ny rapport att glastaket hänger samman med kvinnors större uttag av föräldraledighet.

Män har högre lön än kvinnor, det gäller generellt på hela arbetsmarknaden. Löneskillnaderna mellan de 10 procent högst avlönade männen och kvinnorna är större än löneskillnaderna bland medel- och låginkomsttagare. Kvinnornas medianlön är till exempel 10 procent lägre än männens medianlön, men de 10 procent högst betalda kvinnorna har 30–40 procent lägre lön än männen. Att kvinnor har svårt att nå de riktigt höga lönerna kallas ibland ”glastaket” och är särskilt vanligt i de skandinaviska länderna.

Rapportförfattarna finner att löneskillnaderna mellan de högst betalda männen och kvinnorna i Sverige minskade 1998–2008, men fortfarande fanns kvar i slutet av perioden. Glastaket finns bland tjänstemannayrken, men inte arbetaryrken. Särskilt stort är detta könslönegap i den fjärdedel som har högst lön i landstingssektorn, där den fjärdedel kvinnliga landstingsanställda som tjänar bäst har betydligt lägre lön än den fjärdedel manliga landstingsanställda som har högst lön.

Samband mellan föräldrapenning och löneutveckling

Könslönegapet ökar när första barnet kommer. Att ta ut föräldrapenning hänger samman med en sämre löneutveckling. Det är särskilt tydligt i det högsta inkomstskiktet. Eftersom kvinnor tar ut mer föräldrapenning har de sämre löneutveckling, särskilt om de sprider ledigheten över längre tid. En extra månad med föräldrapenning var år 2008 korrelerat med 0,7 procent lägre lön för de 10 procent högst betalda kvinnorna. De som tog ut föräldradagarna koncentrerat hade däremot en högre lön efter bortavaron jämfört med dem som spred ut ledigheten över en längre tid.

Män tar ut färre föräldrapenningdagar än kvinnor. Men sambandet mellan uttag av föräldrapenning och försämrad löneutveckling är starkare för män i de högre inkomstskikten. För de 10 procent högst betalda männen var en extra månad med föräldrapenning korrelerat med 1,5 procent lägre lön.

– Vi vet inte varför högavlönade pappor som tar ut föräldrapenning får en (ännu) sämre löneutveckling än mammorna, säger Peter Skogman Thoursie som är en av rapportförfattarna. Kanske beror det på att dessa män i större utsträckning än motsvarande kvinnor har gjort ett medvetet val av familjearbete framför lönearbete och att det avspeglar sig i kommande löneutveckling. Det kan också bero på att arbetsgivaren inte satsar lika mycket på de här männen då deras val i större utsträckning än kvinnors val av föräldrapenning går emot normen och signalerar mer engagemang för familj än för karriär.

Data

Rapporten baseras på registerdata från Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan för anställda som var 25–60 år under 1998–2008. Datamaterialet innehåller bland annat information om kön, ålder, årsarbetsinkomster, sektorstillhörighet, månadslöner, uttag av föräldrapenning samt barnens födelsedatum. Lönerna är heltidsekvivalenta månadslöner. Rapportförfattarna jämför kvinnor och mäns löner vid olika percentiler.

Kontaktinformation

För mer information kontakta Peter Skogman Thoursie 08-16 30 48.

Läs mer


Publicerad av:

Monica Fällgren

Publicerad:

2015-03-18