Om sommarjobbens betydelse
Är sommarjobben en viktig väg in på arbetsmarknaden? Leder det till arbete och högre lön längre fram? Vår forskning säger att kontakter via sommarjobb tycks vara viktigt i vissa fall, men att det beror på vilken typ av sommarjobb det är.
Viktigt med kontakter för yrkeseleverna
Lena Hensvik och Oskar Nordström Skans (2013:20) visar att ungdomar ofta får sina första jobb efter gymnasiet via kontakter från på sommar- eller extrajobb under studietiden. Mönstret är särskilt tydligt i lågkonjunktur (2017:1).
Hensvik och Nordström Skans studerar cirka 39 000 elever som slutat ett yrkesprogram på gymnasiet år 2006. Sannolikheten att få ett mer varaktigt jobb är 35 procentenheter högre på en arbetsplats där eleven tidigare arbetat, jämfört med andra elever från samma program och skola. Dessutom är sannolikheten 4 procentenheter högre att få jobb på en arbetsplats där en tidigare arbetskamrat arbetar, även utan egen erfarenhet därifrån. Hög sysselsättning bland tidigare kollegor bidrar också till en snabbare etablering.
– Vi blev inte förvånade av att den här typen av nätverk leder till jobb, säger Lena Hensvik, men storleken på effekten är ganska slående. Det är inte bara relationen till en arbetsgivare som spelar roll, utan även kontakterna med tidigare kollegor, säger Lena Hensvik.
En möjlig förklaring till att arbetsgivarna väljer att anställa genom kontakter är att det kan minska osäkerheten kring unga arbetstagares förmågor.
Kontakter som är specialiserade inom samma område som den nyutexaminerade yrkesstudenten är extra betydelsefulla. Effekten är tre gånger så stor om kontakten har en utbildning inom samma område.
– Att yrkesspecifika kontakter förstärker effekten är en viktig insikt, fortsätter Lena Hensvik. Det visar hur tillfälliga jobb kan fungera som språngbräda till mer varaktig sysselsättning.
Dagmar Muller (2020:18) finner liknande resultat. Under de senaste trettio åren har mer än 70 procent av yrkeseleverna haft ett sommar- eller extrajobb. Av dem som får ett varaktigt jobb efter gymnasiet återvänder omkring 30 procent till en tidigare arbetsgivare. Om denna arbetsgivare lägger ner sin verksamhet blir inträdet på arbetsmarknaden svårare.
Kommunala sommarjobbsprogram skapar inte samma kontakter
Flera kommuner skapar jobb för ungdomar under sommaren. I två rapporter analyseras sådana program där platser ofta lottas ut, vilket möjliggör jämförelser mellan deltagare och icke-deltagare.
Daniel Knutsson och Björn Tyrefors (2024:5) finner att unga med relativt stark socioekonomisk bakgrund får sämre löneutveckling under flera år efter att ha deltagit i Stockholms stads sommarjobb. Effekten är tydligast för unga män och elever från yrkesprogram. Studien finner inga effekter på kriminalitet, hälsa eller universitetsdeltagande.
Ungdomar som hoppat av gymnasiet eller har särskilda behov ingår inte i analysen eftersom de garanteras en plats.
Tidigare studier från Falun (Kenneth Carling, Ola Nääs och Moudud Alam 2013:24, 2006:14) hittar inga generella effekter på den framtida arbetsinkomsten av att bli erbjuden ett kommunalt sommarjobb. Inkomstutvecklingen över tio år är likartad för dem som erbjudits jobb och dem som inte fått det.
Ett undantag gäller flickor med låga betyg från grundskolan. De som lottades till ett kommunalt programjobb arbetade mer under gymnasietiden än jämförbara flickor som inte fick erbjudandet. Flickor med låga betyg som inte blev erbjudna sommarjobb hade betydligt lägre framtida inkomster i jämförelse med andra grupper av ungdomar.