Om sommarjobbens betydelse
Är sommarjobben en viktig väg in på arbetsmarknaden? Leder det till arbete och högre lön längre fram? Vår forskning säger att kontakter via sommarjobb tycks vara viktigt i vissa fall, men att det beror på vilken typ av sommarjobb det är.
Viktigt med kontakter för yrkeseleverna på gymnasiet
Lena Hensvik och Oskar Nordström Skans (2013:20) finner att ungdomar ofta hittar sina första arbeten efter gymnasiet genom de kontakter de skapat på sommarjobb eller extrajobb under studietiden. Mönstret tycks vara tydligare i lågkonjunktur (2017:1).
Hensvik och Nordström Skans studerar samtliga elever som slutat ett yrkesprogram på gymnasiet år 2006, totalt 39 000 individer. Gymnasiestudenterna på yrkesprogram hade 35 procentenheter högre sannolikhet att få sitt första mer varaktiga jobb efter studenten på de arbetsplatser där de jobbat under studietiden, jämfört med elever från samma yrkesprogram och skola. De har dessutom 4 procentenheter högre sannolikhet att hamna på en arbetsplats där en kollega från ett tidigare extrajobb arbetar, även om de själva saknar egen erfarenhet därifrån. En högre sysselsättningsgrad bland kollegorna från sommarjobben ledde också till en snabbare etablering på arbetsmarknaden.
– Vi blev inte förvånade av att den här typen av nätverk leder till jobb, säger Lena Hensvik, men storleken är ganska slående. Och det är intressant att det inte bara är kontakten med en specifik arbetsgivare som är viktig, utan att även de tidigare jobbarkompisarna kan hjälpa ungdomarna att få in en fot på andra företag.
En möjlig förklaring till att arbetsgivarna väljer att anställa genom kontakter är att det kan minska osäkerheten kring unga arbetstagares förmågor.
Kontakter som är specialiserade inom samma område som den nyutexaminerade yrkesstudenten är extra betydelsefulla. Effekten är tre gånger så stor om kontakten har en utbildning inom samma område.
– Att kontakter inom samma yrke förstärker effekten är en viktig insikt, fortsätter Lena Hensvik. Vi lär oss mer om hur tillfälliga anställningar fungerar som en språngbräda mot mer varaktig sysselsättning.
Dagmar Muller (2020:18) finner även hon att sommar- och extrajobb är en inkörsport till det första varaktiga jobbet för yrkesutbildade gymnasieelever. Under de senaste trettio åren har mer än 70 procent av yrkeseleverna haft ett extrajobb eller ett sommarjobb under gymnasietiden. Ungefär 30 procent av dem som hittar ett varaktigt jobb efter avslutat gymnasium återvänder till samma arbetsgivare som de tidigare haft ett tillfälligt jobb hos. Om arbetsgivaren lägger ner sin verksamhet blir arbetsmarknadsinträdet svårare.
Inga generella effekter av utlottade sommarjobb
Kenneth Carling, Ola Nääs och Moudud Alam (2013:24, 2006:14) hittar inga generella effekter på den framtida arbetsinkomsten av att bli erbjuden ett kommunalt sommarjobb i Falu kommun. Falu kommun lottade under flera år ut kommunala sommarjobb bland de gymnasieungdomar som sökte. De erbjudna arbetena varade i tre veckor och bestod av städning, parkarbete, äldrevård eller att vara lärare i en sommarskola. Rapportförfattarna visar att de som fick respektive inte fick erbjudande om arbete i kommunen hade en likartad inkomstutveckling under tio år efter gymnasiet.
– Vi ser inte att erbjudandet om just ett kommunalt sommarjobb bidrog till högre framtida lön och i förlängningen inte till att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för gruppen som helhet, säger Ola Nääs.
Effekten varierade mellan grupper. Flickor med låga betyg från grundskolan gynnades mest. Flickor med låga betyg arbetade betydligt mer under gymnasieåren än jämförbara flickor som inte fått erbjudandet. Den större arbetslivserfarenheten under gymnasieåren tycks i denna grupp även ha lett till en högre framtida arbetsinkomst. Flickor med låga betyg som inte blev erbjudna sommarjobb uppvisade betydligt lägre framtida inkomster i jämförelse med andra grupper av ungdomar.