Hälsoeffekter av arbetslöshet

Att bli uppsagd eller arbetslös kan få negativa hälsokonsekvenser och öka risken att dö i förtid. Det tycks bero på ökad psykisk ohälsa och alkoholmissbruk.

Det är en allmän uppfattning att arbetslöshet, eller att förlora ett jobb, kan påverka människors hälsa negativt. Men det kan vara svårt att veta om ohälsan eller arbetslösheten kom först. Vid massuppsägningar där många blir friställda samtidigt är det mindre risk att uppsägningen beror på personliga egenskaper och effektstudier av detta kan därför ge information om vilken effekt en viss orsak (i det här fallet uppsägningar och arbetslöshet) har på olika utfall (ex dödlighet, psykisk ohälsa, alkoholproblem). 

Ökad risk att dö i förtid

Eliason, Lundborg och Vikström (2011:8) studerar risken att dö i förtid. De jämför dem som blev friställda vid massuppsägningar 1992–98 med individer som var anställda på arbetsplatser som inte sade upp anställda.

Män som blev uppsagda hade en ökad risk att dö i förtid. Dödligheten motsvarar 18 procent under de första fyra åren och 8 procent de följande fyra åren jämfört med kontrollgruppen. För kvinnor var ökningen 5-6 procent. 

De män som sedan de facto blev arbetslösa hade däremot ingen signifikant ökad risk att dö de första fyra åren. Fem till åtta år senare var riskökningen 4 procent. Det fanns inga effekter för de kvinnor som blev arbetslösa. 

– Vi hittar lägre effekter än i de flesta tidigare studier från andra tidsperioder eller andra länder, vilket åtminstone till viss del beror på metodologiska skillnader, säger Marcus Eliason.

Ökad psykisk och alkoholrelaterad sjuklighet

– Det är framför allt den psykiska ohälsan som tycks öka till följd av uppsägningar och arbetslöshet. På kort sikt ser vi bland uppsagda och arbetslösa kvinnor en fördubblad risk för både psykisk och alkoholrelaterad sjuklighet, säger Johan Vikström.

Att det är just alkohol och psykisk ohälsa som ökar visar även Eliason (2014:2). Både uppsagda män och kvinnor löper en förhöjd risk att vårdas på sjukhus för alkoholskador. Eliason poängterar att det kan bli stigmatiserande för den enskilde då både arbetslöshet och alkoholmissbruk kan leda till svårigheter att få ett nytt jobb.

Men ingen ökad påverkan på barnen 

När arbetsplatser läggs ner löper de friställda inte bara högre risk för arbetslöshet, utan även lägre inkomster, högre sannolikhet att skilja sig och att få sämre hälsa än andra, visar även Sjögren, Mörk och Helena Svaleryd (2019:3). De ser också att barnen trots det inte verkar få försämrad hälsa och skolresultat. Barnen blev inte inlagda på sjukhus oftare än andra barn, och de fick inte sämre betyg eller hade svårare att klara gymnasiet.

– Det ser ut som att föräldrarna och det omgivande samhället lyckas skydda barnen från de negativa konsekvenser som drabbar familjen säger Anna Sjögren. De här svenska resultaten skiljer sig från viss annan internationell forskning som visat att barnen också drabbas när föräldrarna blir friställda.