Meddelanden
-
Nyttan av registerdata i utbildningsvetenskaplig och pedagogisk forskning
I ett nytt Working paper från IFAU beskrivs vilka svenska registerdata som finns inom det utbildningsvetenskapliga området och hur de kan användas mer.
-
Skillnader mellan invandrade och infödda får litet genomslag i undersökning av vuxnas färdigheter
Inrikes födda har bättre resultat än utrikes födda vid undersökning av vuxnas färdigheter (PIAAC), men skillnaderna har liten betydelse för hela befolkningens genomsnittliga resultat. Det visar en ny rapport från IFAU.
-
Den utvidgade familjen viktig för barns utbildning
Tidigare forskning har underskattat betydelsen av familjebakgrund för barns utbildning. En ny IFAU-rapport visar att när hänsyn tas till fler släktband än föräldrar och barn är den sociala rörligheten i Sverige mindre än vad som tidigare varit känt.
-
Vad är det som fungerar i den aktiva arbetsmarknadspolitiken?
Fungerar den aktiva arbetsmarknadspolitiken, och i så fall för vem? Det är två stora frågor som ställs i ett nytt Working Paper (på engelska) från IFAU och som erbjuder en översikt av internationell forskning på området.
-
Fristående högstadieskolors etableringsmönster
Fristående högstadieskolor etableras ofta i områden där många boende har utländsk bakgrund, samt i områden med en hög utbildningsnivå.
-
Kortare arbetslöshetsperioder med jobbgarantin för ungdomar
Jobbgarantin för ungdomar medförde att arbetslösa ungdomar fick arbete något snabbare. Effekten drivs delvis av att ungdomar hittade arbete innan programmet började, visar ett nytt working paper från IFAU som undersökt åren 2008–2009.
-
Kvinnor och män påverkas lika mycket av motgångar
Kvinnors underrepresentation i chefspositioner kan inte förklaras av att de är sämre än män på att hantera motgångar i en konkurrensutsatt miljö. Det visar en ny rapport från IFAU.
-
Penningpolitiken är mer kraftfull under pågående avtalsperioder
I en ny studie från IFAU analyseras sambandet mellan penningpolitikens effekter och löneförhandlingar. Studien finner att penningpolitiken har större inverkan på den reala ekonomin under pågående avtalslöneperioder än vid omförhandlingar.