Meddelanden
-
Senarelagd pensionering varken bra eller dålig för hälsan
Att senarelägga pensioneringen varken ökar eller minskar risken för att behöva vård senare i livet eller risken att dö i förtid. Det visar en ny rapport från IFAU, skriven av Johannes Hagen vid Uppsala universitet.
-
Ny metod för att undersöka effekter av familjestorlek
En ny rapport från IFAU vidareutvecklar metoden att använda tvillingfödslar för att hitta effekter av hur antalet barn påverkar hur det går för mammor på arbetsmarknaden.
-
Invandringen verkar ha begränsade effekter på inhemsk arbetskraft
Ökad konkurrens via invandring kan påverka sysselsättnings- och löneutvecklingen för inhemsk arbetskraft, men effekterna varierar mellan grupper och beror på typen av invandring. Det visar en ny rapport från IFAU, skriven av Mattias Engdahl vid Uppsala universitet.
-
Lesbiska par med barn har mer jämställd inkomstutveckling
Inkomstskillnaderna är mindre i samkönade kvinnliga par än i jämförbara heterosexuella efter att paren fått barn. Det visar en ny rapport från IFAU, skriven av Ylva Moberg vid Uppsala universitet.
-
Kortare avstånd till skolan gav ökat politiskt deltagande
Den stora ökningen av antalet realskolor i Sverige under det tidiga 1900-talet bidrog till att höja utbildningsnivån och öka den partipolitiska aktiviteten. Det visar en ny studie från IFAU.
-
Möjligheten att rösta tidigt tycks inte öka motivationen att lära sig mer om samhället
Ungdomar som har möjligheten att rösta strax efter att de fyllt 18 år tycks inte veta mer om samhället när de slutar gymnasiet än jämförbara ungdomar som röstar flera år senare. Det visar en ny rapport från IFAU.
-
Utbildning och lika möjligheter – vad har vi lärt oss av utbildningsreformer?
Barn ärver i hög utsträckning sina föräldrars utbildningsnivå och inkomst. En ny forskningssammanställning från IFAU visar att den sociala rörligheten tycks öka när utbildningsvalen görs senare, men också att sambandet mellan familjebakgrund och skolresultat inte har förändrats i Sverige sedan införandet av det fria skolvalet.
-
Försäkringskassans myndighetsnormer avgörande för bedömning av arbetsförmåga
När Försäkringskassan och domstolar bedömer om någon har arbetsförmåga har myndigheters egna generellt hållna riktlinjer stort genomslag. Dessa skiljer sig delvis från den skrivna lagstiftningen. Den slutsatsen drar forskare från Umeå universitet i en ny rapport från IFAU.