Kunskap och politik i svenska kommuner

Expertkunskap används på olika sätt i svenska kommuner beroende på i vilken mån kommuninvånarna visar intresse för sakfrågorna, samt hur ense eller oense politikerna är. Det visar en rapport från IFAU.

Publicerades: 15 februari 2012

Författare: Martin Lundin, Och PerOla Öberg , Och

Sveriges 290 kommuner genomför en stor del av den svenska välfärdspolitiken. Många viktiga beslut bereds i kommunala förvaltningar och tas i politiska nämnder. Rapportförfattarna undersöker hur forskning och utvärderingar används när dessa beslut fattas. Genom enkäter till drygt 700 chefstjänstemän studerar de vilken roll expertrapporter har i kommunstyrelserna och i arbetet med skola, arbetsmarknadspolitik och miljöpolitik.

Mer användning av expertis vid politisk oenighet och när kommuninvånarna är engagerade

Ett huvudresultat är att det verkar som att politiska förhållanden har betydelse.

– Vi ser tecken på att expertkunskap används mer då kommuninvånarna är engagerade i de sakfrågor som behandlas, och då det finns stor politisk oenighet, säger PerOla Öberg som är en av rapportens författare.

Rapportförfattarna konstruerar bland annat ett index baserat på flera enkätfrågor för att uppskatta i vilken grad expertis används. Skalan är 1–5, där det högsta värdet betyder att expertkunskap utnyttjas mycket. Då cheferna anger lågt intresse från kommuninvånarna är medelvärdet 2,1, medan det är 2,6 när det uppges råda ett stort engagemang. Skillnaderna kvarstår i hög grad då man tar hänsyn till en mängd andra faktorer.

– Vi tolkar inte skillnaderna som väldigt stora men ändå av viss betydelse, fortsätter PerOla Öberg.

Oeniga politiker reflekterar mindre över kunskapsunderlaget

Rapportförfattarna studerar inte bara i vilken omfattning kunskaper samlas in utan också på vilket sätt politikerna använder informationen. När det är ett stort engagemang från invånarna verkar politikerna också anstränga sig mer för att förstå och reflektera över den information som kommer fram i beredningen. Men så är inte fallet om det råder politisk oenighet. Då tycks politikerna snarare överväga tjänstemännens underlag mindre.

– Politisk oenighet verkar på samma gång innebära att förvaltningen använder mer expertkunskap, samtidigt som politikerna i lägre grad tar till sig tjänstemännens information, säger PerOla Öberg slutligen.

Kontakt

Om du vill veta mer kontakta PerOla Öberg på telefon 018–471 63 15 eller e-post perola.oberg@statsvet.uu.se.