En breddad högskola kan resultera i ökade skillnader

Fler högskoleutbildade kan leda till större skillnader mellan familjer. Det visar en ny rapport från IFAU.

Publicerades: 24 maj 2023

Författare: Martin Nybom, Och Erik Plug, Och Bas van der Klaauw, Och Lennart Ziegler, Och

Samhällets ökande inkomstskillnader förklaras ofta med att teknologiska förändringar framför allt gynnar högutbildade och dem med högre inkomster. I rapporten lyfter forskarna fram en alternativ förklaring som fokuserar på den växande högskolesektorns sorteringseffekter. Ojämlikheten ökar då fler högskoleutbildade bildar familj med andra högskoleutbildade. När så sker förstärks överföringen av kunskaper och förmågor mellan olika generationer och inkomstskillnaderna ökar.

–Vi bildar ofta familj med någon som liknar oss själva. Högutbildade bildar exempelvis ofta familj med andra högutbildade, säger Martin Nybom som är en av tre forskare bakom rapporten.

–När högskolesektorn växt har fler med goda förmågor och kunskaper möjlighet att läsa vidare och att hitta en partner med liknande egenskaper. Föräldrarnas goda egenskaper förs sedan vidare till nästa generation, vilket leder till en mer ojämlik fördelning av förmågor och inkomster.

Högskoleexpansionen under 1900-talet ger empiriskt stöd

Forskarna finner att en ökad lokal tillgång till högre utbildning leder till att personer inom familjer blir alltmer lika varandra när det gäller förmågor, inkomster och kunskaper men att skillnaderna mellan familjer ökar.

–Vi har identifierat en tydlig trend där personer med höga förmågor i allt större utsträckning läser på högskolan och får partners samt barn med andra personer som också har hög förmåga. Vi finner alltså stöd för vår tes att en expanderande utbildningssektor kan bidra till ökad ojämlikhet mellan olika familjer, av slutar Martin Nybom.

En viktig förutsättning för studiens huvudtes är att en utbyggd högre utbildning inte leder till sänkta inträdeskrav. Studien beaktar inte heller den växande högskolesektorns effekter på lönebildningen.

Mönstringsdata ger uppgifter om kognitiv förmåga

Rapportförfattarna studerar kvinnor födda 1930–1980, samt deras barn och barnens pappor. Fokus är på testresultat vid den militära mönstringen (som för kvinnor approximeras med brödernas resultat), högsta uppnådda utbildningsnivå, samt arbetsinkomster i vuxen ålder. Barn länkas till föräldrar med hjälp av Flergenerationsregistret. Mönstringsdata kommer från Krigsarkivet. Information om inkomster och utbildning kommer från SCB.

Kontakt

IFAU-rapport 2023:9 ”Förmågor, föräldrasortering och ojämlikhet mellan barn” är skriven av Martin Nybom vid IFAU, Erik Plug (University of Amsterdam), Bas van der Klaauw (VU University Amsterdam) och Lennart Ziegler (University of Vienna). Rapporten är en sammanfattning av IFAU working paper 2023:12. För mer information kontakta Martin Nybom, tel 018-471 70 79, e-post:martin.nybom@ifau.uu.se.