Jämställdhetsbonusen ledde till ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen

I en ny IFAU-rapport dras slutsatsen att ekonomiska drivkrafter får föräldrar att dela mer lika på föräldrapenningen.

Publicerades: 02 december 2022
Författare: Olof Rosenqvist, Och

De föräldrar som hade möjlighet att ta del av jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen delade mer lika på föräldraledigheten jämfört med föräldrapar som inte omfattades av bonussystemet. Skillnaden mellan den förälder som tog flest respektive minst antal dagar minskade med 3 dagar till följd av bonusen. Men det var bara familjer där båda föräldrarna tagit ut mer än de föräldradagar som var öronmärkta för respektive förälder som reagerade, vilket var väntat givet bonusens konstruktion.  

–Att föräldrarna faktiskt reagerade på den här ekonomiska moroten, även om reaktionen är liten, är intressant. Av metodologiska skäl studerar jag bara de föräldrar som fick barn de första månaderna efter införandet, en tid då bonusen troligen var ganska okänd. Bonusen var också relativt låg och under den tid jag studerar var den även ganska komplicerat konstruerad, säger Olof Rosenqvist som gjort rapporten.

– Det finns därför skäl att tro att det vi ser bara är en nedre gräns för vad som skulle kunna kallas för den reella effekten. En viktig slutsats är att det går att påverka föräldrars uttag av föräldrapenning med ekonomiska incitament.

När rapportförfattaren istället för att studera skillnaden mellan den förälder som tog ut flest respektive minst dagar (oavsett kön) jämför hur den genomsnittliga könsskillnaden i uttag av föräldrapenning – dvs kvinnornas uttag av föräldradagar minus männens uttag före och efter det att bonusen införts – förändrades syns dock inte att jämställdhetsbonusen fått just papporna att ta ut fler dagar. Det beror på att två motverkande effekter tar ut varandra:

I den föräldragrupp där mammorna tog ut fler dagar än papporna ledde reformen till att papporna tog ut något fler dagar. Bonusen minskade skillnaden mellan mammans och pappans uttag med knappt 4 dagar, givet att paren använt alla de öronmärkta dagarna.

I den mindre föräldragrupp där papporna tog ut fler betalda föräldradagar än mammorna minskade bonusen också skillnaden mellan mammans och pappans uttag, men i motsatt riktning och i större omfattning. Papporna minskade sitt uttag av föräldradagar och mammorna ökade sitt uttag. Totalt minskade skillnaden mellan pappor och mammor med hela 16 dagar.

I det sistnämnda fallet fanns det stora inkomstskillnader inom paren innan de fick barn. Mammorna tjänade betydligt mindre pengar än papporna och tog troligtvis mycket obetald ledighet. När mammorna till följd av bonusen fick en högre ersättning per dag tog de ut fler betalda föräldradagar och papporna tog färre dagar. Trots att det är en liten grupp på ungefär 10 procent av föräldraparen innebär deras kraftfulla reaktion att den genomsnittliga nettoeffekten av bonusen på könsskillnaden ligger nära noll.

–Men i båda fallen reagerar föräldrarna på ekonomiska incitament och det leder faktiskt till ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen, avslutar Olof Rosenqvist.

Jämställdhetsbonusen 2008–2017

Jämställdhetsbonusen fanns 2008–2017. Bonusen gav föräldrapar ekonomiska incitament att dela mer lika på de föräldradagar de kunde överföra mellan varandra. För varje extra dags ökning över de (då) 60 reserverade dagarna gavs en bonus på 100 kronor, upp till maximalt 13 500 kronor. Under de första åren var bonusen utformad som en skattereduktion som föräldrarna kunde ansöka om. Under senare år utbetalades bonusen automatiskt när villkoren var uppfyllda.

Föräldrapar som fick barn tre månader innan respektive tre månader efter det att bonusen infördes den 1 juli 2008 jämförs med hjälp av en så kallad ”regressionsdiskontinuitetsanalys” där man undersöker om det linjära sambandet mellan födelsedatum och föräldrarnas uppdelning av föräldradagarna uppvisar en diskontinuitet (dvs ett ”hopp”) vid 1 juli.

Kontakt

Rapport 2022:18 ”Effekter av ekonomiska incitament för ett jämställt föräldrapenninguttag” är skriven av Olof Rosenqvist vid IFAU. Den är en sammanfattning av Working paper 2022:22. För mer information kontakta Olof på olof.rosenqvist@ifau.uu.se eller 018-471 60 50