Kvinnors hälsa, sjukfrånvaro och inkomster efter att de fått barn

Kvinnors löner och inkomster halkar efter mäns sedan de fått barn. För en mindre grupp av socioekonomiskt svagare kvinnor kan sämre hälsa efter graviditet och förlossning vara en delförklaring. Det visar en ny tvärvetenskaplig litteraturgenomgång från IFAU.

Publicerades: 04 oktober 2021
Författare: Emma Fransson, Och Erik Grönqvist, Och Stavros Iliadis, Och Erica Lindahl, Och

Det är välbelagt att det går sämre på arbetsmarknaden för kvinnor med än utan barn. De har i genomsnitt sämre inkomst- och löneutveckling och är oftare sjukfrånvarande än innan de fick sitt första barn. Nationalekonomisk forskning har främst studerat hur det försämrade utfallet hänger samman med könsnormer och ekonomiska drivkrafter. I den här rapporten diskuterar forskarna med hjälp av medicinsk och psykologisk litteratur om den sämre situationen på arbetsmarknaden kan förklaras av att kvinnors hälsa försämras efter att de fött barn.

De finner att de flesta kvinnor inte får långsiktigt sämre hälsa av att föda barn. För en mindre grupp nyblivna mammor kan graviditet och förlossning dock förvärra underliggande fysiska och psykiska hälsoproblem, vilket i sin tur kan leda till fler sjukskrivningar och sämre inkomst på längre sikt. Försämrad hälsa är vanligare bland kvinnor som redan innan de fick sitt första barn hade låg utbildning och inkomst.

–Men det är såklart svårt att avgöra exakt vilka hälsoproblem som kan bero på graviditet och förlossning och som sedan spelar roll för hur det går för kvinnorna på arbetsmarknaden, säger Emma Fransson som är en av rapportförfattarna.

–Det är viktigt att ta med sig att vissa mer utsatta mammors försämrade hälsa kan påverka hur det går för dem på arbetsmarknaden. Att utreda det här sambandet ytterligare är viktigt för att kunna utforma en ändamålsenlig politik, inte minst inom socialförsäkringsområdet, säger Erica Lindahl som är en av de andra rapportförfattarna.

Kontakt

IFAU-rapport 2021:17 är skriven av Erica Lindahl vid IFAU, Erik Grönqvist vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet samt Emma Fransson och Stavros Iliadis vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet. För mer information om rapporten, kontakta erica.lindahl@ifau.uu.se.