Välfärdsystemet har begränsat pandemins påverkan på svenskarnas inkomster

Pandemin har drabbat olika grupper olika hårt ekonomiskt, men välfärdssystemet har jämnat ut inkomstförlusterna. En ny IFAU-rapport har studerat svenskarnas inkomstutveckling under 2020.

Publicerades: 25 februari 2022
Författare: Adrian Adermon, Och Lisa Laun , Och Patrik Lind, Och Jan Sauermann, Och Anna Sjögren, Och Martin Olsson, Och

Arbetsinkomsterna minskade under 2020

Arbetsinkomsterna minskade snabbt under coronavåren 2020 men återhämtade sig under sommaren och hösten samma år. I genomsnitt minskade arbetsinkomsterna under 2020 med närmare 700 kronor per månad och person, vilket motsvarar en minskning på 2,7 procent.

Vissa grupper påverkades mer. Unga vuxna, låginkomsttagare, boende i utsatta områden och anställda i branscher som drabbats särskilt hårt av pandemin förlorade 4–5 procent av arbetsinkomsten.

Inkomstförlusterna är begränsade om man jämför med 1990-talskrisens första år då svenskarna i genomsnitt förlorade 12 procent av sina arbetsinkomster, konstaterar Lisa Laun som är en av flera rapportförfattare, även om det naturligtvis är för tidigt att uttala sig om de långsiktiga konsekvenserna.

Inkomster från välfärdsystemet kompenserade delar av förlusten

De förlorade arbetsinkomsterna kompenserades delvis av välfärdssystemet, och med hänsyn taget till detta landade det totala inkomstbortfallet på i genomsnitt ungefär 400 kronor per månad, eller 1,5 procent av inkomsten.

Välfärdssystemen kompenserade för cirka 43 procent av inkomstbortfallet. Detta skydd utgör den så kallade skyddsgraden. Drygt hälften av skyddet kom från det befintliga välfärdssystemets arbetslöshets-, sjuk- och familjeförmåner (drygt 23 procentenheter). Den resterande delen bestod av de extra coronaåtgärder som infördes för att förstärka välfärden ytterligare, till exempel generösare a-kasseregler, karensavdragsersättning och förstärkt bostadsbidrag för barnfamiljer (drygt 19 procentenheter).

Välfärdssystemet jämnade ut skillnaderna mellan olika grupper

De som förlorat mest i arbetsinkomst fick generellt sett också mest ersättning från välfärdssystemet, vilket jämnade ut inkomstskillnaderna mellan olika grupper.

Det är tydligt att utan de extra coronaåtgärderna hade många som drabbats ekonomiskt av covid-19 haft ett svagt inkomstskydd, säger Anna Sjögren.

De som bekräftats smittade av covid-19 tappade lika mycket i arbetsinkomst som de som inte varit sjuka, men de som varit bekräftat smittade hade högre totalinkomst. Skyddet från sjukförsäkringen kompenserade de smittades inkomstbortfall mer och de förlorade därför mindre inkomst än de som drabbats indirekt av pandemin genom den ekonomiska nedgången.

Data

Rapporten använder länkade registerdata från Stockholms universitets Covid-19-program över den svenska befolkningen inkomstkällor, månad för månad, för perioden 2016–2020.

Kontakt

IFAU-rapport 2022:3 ”Coronapandemin, arbetsinkomsterna och välfärdssystemets skyddsgrad” är författad av Adrian Adermon, IFAU, UCLS, UCFS, Lisa Laun, IFAU och UCLS, Patrik Lind, IFAU, Martin Olsson, IFN och IFAU, Jan Sauermann, IFAU, UCLS och IZA och Anna Sjögren, IFAU och UCLS. Kontakta Lisa, 018-471 6056, Lisa.laun@ifau.uu.se eller Anna för mer information: 018-471 6058, anna.sjogren@ifau.uu.se.