Högre statsbidrag fick fler fristående skolhuvudmän att söka pengar till skolan

Statliga skolsatsningar i form av riktade statsbidrag står för en växande andel av finansieringen av skolan, år 2023 var det ungefär 7 procent. Bidragen kräver ofta att skolhuvudmännen själva ansöker om pengarna. Vilka som söker får därför betydelse för vilka skolor som får del av resurserna.

Under 2015–2020 kunde skolhuvudmän få riktade statsbidrag för att öka lärartätheten i skolans lägre årskurser. Under den så kallade Lågstadie­satsningens första år ansökte alla kommuner, men bara drygt hälften av huvudmännen för fristående skolor.

Störst effekt bland mindre huvudmän

Forskarna har undersökt hur bidragets storlek påverkade huvudmännens benägenhet att ansöka. Från och med satsningens andra år kunde huvudmän få ett extra bidrag utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Forskarna jämför huvudmän för fristående skolor som precis kvalificerade sig för extrabidraget med dem som precis gick miste om det. Möjligheten att få ett högre bidrag ökade andelen som ansökte från 70 till 88 procent. Bidraget per elev var ungefär tre gånger så stort för dem som kvalificerade sig för extrabidraget.

Effekten var särskilt stor för mindre huvudmän och bland dem som inte tidigare hade sökt bidraget. Bidragets storlek hade alltså betydelse för att få fler huvudmän att ta del av satsningen.

– Att söka statsbidrag kräver tid och administrativt arbete. Storleken på bidraget har avgörande betydelse för om huvudmännen tycker att det är värt besväret att ansöka, säger Olof Rosenqvist.

Fler fortsatte söka när extrabidraget försvann

Huvudmän som tidigare hade haft rätt till det högre beloppet fortsatte att ansöka i större utsträckning även när det kompensatoriska extrabidraget hade tagits bort under Lågstadiesatsningens avslutande femte år.

– Huvudmän som har anpassat verksamheten till ett högre bidrag kan vilja fortsätta söka även när beloppet sänks. Det kan vara ett sätt att undvika att resurserna minskar alltför mycket från ett år till ett annat.

– En annan möjlig förklaring är att det blir lättare att söka när man väl har gjort det en gång. Huvudmännen kan exempelvis återanvända delar av tidigare ansökningar. Resultaten tyder därmed på att ett högre bidrag kan få fler att börja söka och även bidra till att de fortsätter, säger Jan Sauermann.

Så gjordes undersökningen

Studien bygger på uppgifter från Skolverket. Forskarna jämför huvudmän för fristående skolor, eftersom nästan alla kommuner redan ansökte om bidraget. Forskarna jämför huvudmän som låg precis på varsin sida om gränsen för extrabidraget och därför kunde få olika stora belopp trots liknande socioekonomiska förutsättningar. Lågstadiesatsningen pågick mellan läsåren 2015/16 och 2019/20.