Ansöker fler skolhuvudmän om statsbidrag när bidragssumman är högre?

Grundskolan i Sverige finansieras huvudsakligen av kommunerna men det finns också bidrag som skolhuvudmännen kan söka direkt från staten, s.k. riktade statsbidrag. Dessa bidrag har vuxit över tid och 2023 uppgick de till ungefär 7 procent av kostnaden för grundskolan. Bidragen kan ses som ett sätt att utöva statlig styrning i ett decentraliserat skolsystem. Men en förutsättning för att den statliga styrningen ska få genomslag är att huvudmännen faktiskt söker bidragen så att de kommer till användning i verksamheten. Det är dock ganska vanligt att huvudmän, inte minst mindre enskilda huvudmän, avstår från att söka. I denna rapport undersöker vi hur huvudmännens ansökningsbenägenhet påverkas av bidragsbeloppet genom att använda data från Lågstadiesatsningen där huvudmän med särskilt svag socioekonomisk elevsammansättning var berättigade till ett avsevärt högre bidrag än andra huvudmän. Vi jämför enskilda huvudmän som precis var berättigade till det högre beloppet med huvudmän som precis gick miste om det och finner att sannolikheten att ansöka gick upp från 70 till 88 procent när bidraget per elev ökade från drygt 4 000 kr till knappt 13 000 kr.