Perspektiv på konsumtionsbeskattning

En ny IFAU-översikt belyser utifrån modern skatteforskning frågan om hur konsumtion beskattas.

Publicerades: 08 juni 2022

Författare: Spencer Bastani, Och

Rapportförfattaren diskuterar utifrån den senaste ekonomisk-teoretiska forskningen hur skatt på konsumtion påverkar konsumtions- och produktionsbeslut, samt hur konsumtionsskatterna samverkar med resten av skattesystemet.

–Jag försöker vara pedagogisk och dra en röd tråd genom ett snårigt och komplext område för att bana väg för en diskussion om konsumtionsskatternas utformning och omfattning, säger rapportförfattaren Spencer Bastani.

Enhetliga konsumtionsskatter är att föredra …  

Enligt den moderna skatteforskningen är det mest effektiva att olika varor och tjänster beskattas med samma skattesats. Det gäller både generellt för konsumtionsskatten och specifikt för mervärdesbeskattningen (moms).

Skilda skattesatser snedvrider individernas konsumtionsbeslut och ibland även företagens inköpsbeslut. Om man av fördelningsskäl vill minska kostnaderna på en viktig vara eller tjänst är det, enligt forskningen, effektivare att använda inkomstskatter eller transfereringar för att uppnå de fördelningspolitiska målsättningarna.

–När olika varor och tjänster beskattas på olika sätt köper individer inte enbart de varor de helst vill ha, utan tar också hänsyn till skatterna. Skilda skattesatser leder i regel till större välfärdsförluster jämfört med om konsumtions­beskattningen hade varit likformig, säger Spencer Bastani.

... men det finns vissa undantag

Det finns dock ett par viktiga områden där forskningen rekommenderar undantag från den enhetliga konsumtionsbeskattningen. Punktskatter som syftar till att beskatta miljö- eller hälsofarliga produkter borde även i fortsättningen ha högre skatt. Tjänster som bidrar till ett högre arbetsutbud som exempelvis barnomsorg och hushållsnära tjänster bör i stället uppmuntras av skattesystemet och ha en lägre beskattning.

Avvägningen mellan varubeskattning och inkomstbeskattning

Frågan om hur konsumtion beskattas i förhållande till skatten på arbete och kapital är förvånansvärt underforskad, menar rapportförfattaren. Det är tveksamt om det skulle bli mer lönsamt att arbeta om skatten på arbete sänktes och konsumtionsskatten höjdes. Detta eftersom syftet med en arbetsinkomst är att kunna använda den till konsumtion, antingen idag eller i framtiden.

–Frågan om uppdelningen mellan skatt på arbete, kapital och konsumtion är intressant. Konsumtionsbeskattningen är en viktig del då det är en annorlunda skattebas än arbete och kapital och ger skatteintäkter från konsumtion finansierad av bland annat förmögenhet och förhållandevis lågt beskattade kapitalinkomster, svartjobb, turism och gränshandel, avslutar Spencer Bastani.

Kontakt

IFAU-rapport 2022:10 är skriven av Spencer Bastani. En version av rapporten har tidigare givits ut på SNS. För mer information kontakta Spencer på 018-471 70 77 eller spencer.bastani@ifau.uu.se.