IFAU-forskning om coronapandemin

IFAU-forskare har skrivit om hur arbetslösheten ökade och arbetssökandet minskade under coronapandemins inledning, hur välfärdssystemet kompenserat för inkomstförluster, vilka tänkbara konsekvenser sjukfrånvaro och distansundervisning kan få för barn och ungdomar samt hur konjunkturnedgången kan jämföras med andra ekonomiska kriser. 

Coronapandemin ledde till högre arbetslöshet. I mars 2020 blev många arbetslösa. Samtidigt minskade antalet lediga jobb på Arbetsförmedlingens webbplats Platsbanken med cirka 15 procent under mars-juli (Hensvik m.fl. 2021). Unga vuxna och utrikes födda blev oftare arbetslösa. Till skillnad från flera andra länder blev inte kvinnorna i Sverige arbetslösa oftare än männen. En förklaring kan vara att Sverige höll förskolor och skolor öppna under pandemin (Eliason 2021).

Under det första coronahalvåret minskade aktiviteten på Arbetsförmedlingens digitala jobbplattform Platsbanken med cirka 40 procent jämfört med året innan. Varje publicerad annons visades färre gånger trots att fler var arbetslösa. 

– Det förvånade mig att sökaktiviteten minskade så mycket. Det tyder tyvärr på att arbetsgivarna fick svårare att rekrytera, trots att antalet arbetssökande ökade. Den minskade sökaktiviteten kan ha förvärrat situationen på arbetsmarknaden säger Lena Hensvik som är en av forskarna bakom rapporten.

Arbetslöshet och sjukfrånvaro gjorde att arbetsinkomsterna minskade med i genomsnitt 2,7 procent per månad under pandemins första nio månader (Adermon m.fl. 2022). Unga vuxna, låginkomsttagare, boende i utsatta områden och anställda i branscher som drabbades hårt av coronapandemin påverkades mer än andra.

En del av de förlorade arbetsinkomsterna täcktes upp av andra inkomster från välfärdssystemet. Att det blev lättare att få a-kassa, att ersättningstaket i a-kassan höjdes och att det blev möjligt att få var förändringar som bidrog till att utjämna inkomsterna för dem som blev av med jobbet. För andra var ersättning för karensdagen i sjukersättningen eller det förstärkta bostadsbidraget ett viktigt skydd.

I genomsnitt minskade svenskarnas totala inkomst med i genomsnitt 1,5 procent. Välfärdssystemets så kallade skyddsgrad var nästan 43 procent. Hälften av skyddet kom från ordinarie välfärdssystem och hälften från de extrainsatta coronaåtgärderna. De grupper som drabbades hårdast fick mest.

Färre timmar i skolan. Många barn och ungdomar var sjuka och hemma från förskola och skola. Förskolebarnens och grundskoleelevernas frånvaro ökade med ungefär 50 procent respektive 70 procent. På gymnasiet undervisades eleverna mycket på distans. Engdahl m.fl. (2021) uppskattar att den ökade frånvaron kommer att kunna medföra ett framtida produktionsbortfall på cirka 10 miljarder kronor. På lång sikt beror storleken på produktionsbortfallet på om och hur utbildningssystemet kompenserar för eventuella kunskapsluckor. Riskerna med lägre undervisningskvalitet och sämre inlärning under covidpandemin tar även Hall m.fl. (2022) upp.

Till skillnad från tidigare ekonomiska kriser blir den ekonomiska nedgången i samband med coronapandemin troligen mindre djup och inte lika långdragen. Det beror på att finanspolitiken varit så expansiv resonerar Engdahl och Nybom (2022).