Om pensioner och äldres arbetskraftsdeltagande

Ökat arbetskraftsdeltagande

På senare år har arbetskraftsdeltagande bland äldre ökat markant i Sverige. I slutet av 1990-talet var arbetskraftsdeltagandet i åldersgruppen 60–64 år 55 procent bland män och 45 procent bland kvinnor. I slutet på 2010-talet var motsvarande siffror 75 respektive 65 procent. Även bland dem mellan 65 och 69 år har sysselsättningen ökat, om än på en blygsammare nivå: i slutet av 90-talet deltog runt 20 procent av männen och runt 10 procent av kvinnorna i arbetskraften, medan motsvarande siffror var 25 respektive 20 procent i slutet av 2010-talet.

Det finns många förklaringar till det ökade arbetskraftsdeltagandet. I en översikt (2017:18) visar Laun och Palme att ökningen har sammanfallit med förbättrad hälsa och högre utbildningsnivå, samt med striktare krav för att bli beviljad förtidspension (sjukersättning).

Det ökade arbetskraftsdeltagandet tycks inte vara kopplat till förbättringar i den fysiska arbetsmiljön, då dessa i huvudsak skedde innan den stora arbetskraftsökningen. Det förstärkta jobbskatteavdraget för äldre tycks ha haft viss påverkan (2012:16), medan det är svårare att i data se en direkt effekt av ändringen av reglerna för den obligatoriska pensionsåldern.

Den pensionsreform som genomfördes 1999 och som skulle öka de äldres drivkrafter att jobba längre, jämfört med ATP-systemet, både ökade och minskade de äldres drivkrafter att jobba längre visar Laun och Palme (2022:6). 

Äldres hälsa förbättras mer än sysselsättningen ökar

Sysselsättningen hos de äldre har ökat kraftigt, men inte lika mycket som hälsan förbättrats (2015:24). Dödligheten hos 65-åringar har minskat från 2 procent år 1991 till 1,3 procent år 2009. Gruppen har betydligt lägre dödlighet och högre självskattad hälsa.

– Om våra äldre skulle jobba lika mycket vid en given hälsonivå, mätt som dödligheten i åldersgruppen, skulle männen idag jobba tre år längre om de jobbade lika mycket av den förväntade livslängden som 1985, säger Lisa Laun som är en av flera rapportförfattare.

Vad händer när vi höjer pensionsåldern?

Att höja pensionsåldern innebär inte att den faktiska pensionsåldern flyttas lika mycket. När kommun- och landstingssektorn höjde pensionsåldern med två år från 63 till 65 år 2000 gick de anställda kvinnorna i pension 4,5 månader senare i genomsnitt

– Det är ett förväntat resultat, säger rapportförfattaren Johannes Hagen. Tidigare forskning har visat att den faktiska pensionsåldern ökar med ungefär 20–50 procent av höjningen av den formella pensionsåldern (2016:12).

Blir vi friskare av att gå i pension tidigare?

Blir vi friskare av att gå i pension? Många länder höjer pensionsåldern för att dämpa samhällets kostnader för en åldrande befolkning. Ett längre arbetsliv antas leda till mindre utgifter och högre skatteintäkter. Men det skulle också kunna leda till ökade hälso- och sjukvårdskostnader om en senarelagd pensionering försämrar hälsan.

Att gå i pension senare varken ökade eller minskade risken för att behöva vård senare i livet eller risken att dö i förtid för kvinnor som gick i pension (något) senare (i snitt 4,5 månader) (2016:12). Medan en grupp yrkesofficerare som fick ett erbjudande om att gå i pension vid 55 istället för 60 år hade färre dagar på sjukhus och också lägre dödlighet jämfört med officerare som inte fick pensionserbjudandet (2014:12).

– Rapporterna kommer fram till olika resultat och deras metoder skiljer sig också åt säger Lisa Laun som forskar om socialförsäkringsfrågor på IFAU. Inte bara är det olika grupper som diskuteras – kvinnor i kommun- och landsting jämfört med manliga officerare – men förändringarna av pensionsåldern som analyseras är också olika till sin karaktär. Hälsoeffekter av pensionering kan skilja sig åt beroende på vilken typ av arbete man har och i vilken utsträckning pensionstidpunkten är självvald.

Hälsan varierar vid förtidspensionering

Den stegvisa förändringen av förtidspension till sjukersättning sedan början av 1990-talet tycks ha varit mycket betydelsefull för att förmå fler att vara kvar i arbetskraften. Sjukersättningen har renodlats till en försäkring som omfattar förlorad arbetsinkomst till följd av nedsatt arbetsförmåga (2018:20).

Hälsan hos dem som nybeviljats förtidspension (sjukersättning) varierar. När fler beviljas förtidspension är hälsan hos dem som beviljas bättre, det vill säga de lever längre efter pensionsbeslutet. När färre beviljas är hälsan sämre (2013:8).

– Resultaten tyder på att variationerna i nybeviljandet i huvudsak inte beror på hälsoförändringar utan att det också är andra saker som spelar roll som lagförändringar eller förändringar i bedömningen hos Försäkringskassan, menar Lisa Laun som även medverkat i den rapporten. 

Kollektivavtalad pensionering ökar i dåliga tider

När arbetslösheten stiger och efterfrågan på arbetskraft går ner ökar sannolikheten att äldre personer får förtida tjänstepension. Fenomenet var särskilt vanligt inom den offentliga sektorn på 1990-talet då övertaligheten delvis löstes genom att pensionera äldre medarbetare i förtid.

Sannolikheten att gå i förtida tjänstepension bland äldre offentliganställda ökade med cirka 12 procent då efterfrågan på arbetskraft minskade med 5 procent. Motsvarande samband finns inte i privat sektor.

Nivån på ersättningsnivån direkt efter pension är också högre då efterfrågan på arbetskraft är lägre än normalt.

–En tolkning är att den anställde och arbetsgivaren förhandlar fram en förmånlig avtalspension innan ordinarie pensionsålder för att få äldre medarbetare att sluta i förtid, säger rapportförfattaren Daniel Hallberg.

Nivån på pensionerna är något högre också när branschen växer mer än normalt. En förklaring till detta mönster kan vara att tjänstepensionen används som belöning till äldre medarbetare. Om den anställde vill gå i förtida pension går arbetsgivaren den anställde till mötes för att ge en belöning för trogen tjänst (2008:3).

De ekonomiskt mest utsatta vet minst om pensionen

Många svenskar saknar grundläggande kunskap om pensionen. Yngre, lågutbildade, kvinnor och låginkomsttagare vet i genomsnitt mindre och har i lägre utsträckning förberett sig inför sin pensionering (2020:24).

En enkätstudie visar att 70 procent av alla pensionssparare anser att de har otillräcklig kunskap om hur de kan påverka sin pension. De flesta som svarat på enkäten saknar viktig kunskap och har även bristfällig inblick i sitt eget sparande.

– Många vet t.ex. inte hur mycket de sparar till pensionen eller om de gjort aktiva val i premiepensionen, säger Mikael Elinder som är en av flera forskare bakom studien.

IFAU:s senaste remissvar om pension och äldres arbetskraftsdeltagande

Garantitillägg i bostadstillägget Ds 2022:3

Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre SOU 2020:69

En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) samt Stärkt trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga

 

För mer information kontakta Lisa Laun på lisa.laun@ifau.uu.se