Högre förvärvsinkomster och bättre hälsa med minskad andel tvillingar efter assisterad befruktning

En minskad andel tvillingfödslar i samband med assisterad befruktning ledde till att kvinnorna fick högre förvärvsinkomster och mindre inkomster från sjukpenning, visar en ny IFAU-rapport.

Publicerades: 08 september 2023

Författare: Sonia Bhalotra, Och Damian Clarke, Och Hanna Mühlrad, Och Mårten Palme, Och

Socialstyrelsen rekommenderar sedan 2003 att enbart ett embryo ska återinföras vid provrörsbefruktning, så kallad IVF. Tidigare återfördes ofta två embryon. Den nya regeln ledde till att antalet tvillingfödslar minskade med hela 70 procent. Hur påverkar det kvinnornas arbetsliv, ekonomi och välbefinnande?

Mammor och barn fick bättre hälsa

Mammor som i och med de förändrade rutinerna fick ett barn istället för tvillingar var friskare. De hade färre sjukhusnätter i samband med förlossningen och deras graviditeter slutade mer sällan med akuta kejsarsnitt. Mammor som fick ett barn hade också mindre inkomst från sjukpenning de första nio åren efter att barnet fötts.

Även barnens hälsa förbättrades till följd av den nya rekommendationen. Färre barn föddes för tidigt eller med låg födelsevikt och sannolikheten att få låga hälsopoäng (APGAR) vid födseln blev lägre. Barnen till mammor som IVF-behandlats efter 2003 hade färre sjukhusnätter under första levnadsåret, men det finns ingen påverkan på antalet sjukhusnätter upp till 8 års ålder.  

Mammorna fick högre förvärvsinkomster

Mammornas inkomster steg. Kvinnor som fick ett barn istället för tvillingar hade ungefär 6 procent högre förvärvsinkomster i nio år efter barnets födelse. Pappornas inkomster påverkas däremot inte av de nya riktlinjerna.

–Färre komplikationer och högre arbetsinkomst ökar inte bara mammornas välbefinnande, utan innebär att de får högre inkomster relativt papporna. Det så kallade könslönegapet, att män tjänar mer än kvinnor, blir mindre, säger Hanna Mühlrad som är en av flera rapportförfattare.

Metod och data

Forskarna har jämfört utfall för kvinnor med IVF-födslar före och efter de nya riktlinjerna 2003 med utfall för kvinnor med icke-IVF födslar före och efter reformen, så kallad ”skillnader-i-skillnader” metod. Flera känslighetstest har gjorts. Studien grundas på information från svenska register från SCB samt Socialstyrelsen för åren 1998 till 2016.

Kontakt

IFAU-rapport 2023:14 Arbetsmarknads- och hälsoeffekter av IVF: Lärdomar från ändrad medicinsk praxis i Sverige är skriven av Sonia Bhalotra University of Warwick, Damian Clarke University of Chile, Hanna Mühlrad IFAU samt Mårten Palme Stockholm universitet. Rapporten är en sammanfattning av IFAU working paper 2023:19. För mer information kontakta Hanna på hanna.muhlrad@ifau.uu.se eller 018-471 6054.