-
Föräldrarna viktiga förebilder vid val av högskoleutbildning
Valet av utbildning tenderar att gå i arv. Det gäller särskilt teknik, ingenjörsvetenskap, medicin och ekonomi. Adam Altmejd studerar i en ny IFAU-rapport orsakssambanden mellan föräldrarnas och barnens val.
-
Vem är bäst på att förutsäga din arbetslöshet – du själv, din arbetsförmedlare eller en AI-algoritm?
AI-algoritmen är bäst på att förutsäga hur lång tid någon kan förväntas vara arbetslös, men en kombination av maskininlärning och mänskliga bedömningar är det allra bästa. Det visar forskning från IFAU.
-
Att bedöma undervisningskvalitet i förskolan
I en ny rapport från IFAU presenterar Sofia Frankenberg vid Stockholms universitet ett ramverk för bedömning av undervisningskvalitet i förskolan med fokus på att stötta barns utveckling och lärande.
-
Ny modell för effektutvärdering av obligatoriska aktiveringsprogram för arbetslösa med försörjningsstöd
I ett nytt working paper från IFAU presenteras och testas en teoretisk modell för att bedöma effekter av obligatoriska aktiveringsprogram för försörjningsstödsmottagare.
-
Högre förvärvsinkomster och bättre hälsa med minskad andel tvillingar efter assisterad befruktning
En minskad andel tvillingfödslar i samband med assisterad befruktning ledde till att kvinnorna fick högre förvärvsinkomster och mindre inkomster från sjukpenning, visar en ny IFAU-rapport.
-
Utbildningens roll för social rörlighet
Mindre klasstorlek, ökade skolresurser, hög lärarkvalitet och mer individuell handledning är viktiga insatser för att öka allas möjligheter att klara skolan och öka den sociala rörligheten. Det visar en ny utbildningsekonomisk översikt från IFAU.
-
Framgångsrik arbetsmarknadsintegration bland unga flyktingar från forna Jugoslavien
De barn som kom som flyktingar till Sverige i samband med krigen i forna Jugoslavien på 1990-talet har integrerats väl på arbetsmarknaden, visar en ny IFAU-rapport. 25 år efter invandringen finns få skillnader gentemot inrikes födda. Samtidigt syns en tydlig segregation i familjebildningen och i viss mån även i boendet och på arbetsplatsen.
-
Utrikes födda lämnar arbetslivet tidigare
Invandrade lämnar arbetslivet i en högre takt än infödda redan från 50 års ålder. Det förklaras till stor del av att de utrikes födda har en sämre hälsa och svagare ställning på arbetsmarknaden än inrikes födda. Men de som jobbar till efter 60 år fortsätter oftare jobba istället för att följa normen om pensionering vid 65.