Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Arbetslösa med ekonomiskt bistånd

IFAU har i en rad rapporter följt arbetslösa som saknar försörjning från a-kassan och istället har ekonomiskt bistånd. En aktuell översikt av arbetsmarknadspolitik som riktas till arbetslösa mottagare av försörjningsstöd görs av Martin Lundin (2018:12).

De med ekonomiskt bistånd står längre ifrån arbete

Eva Mörk (2011:6) konstaterar att många av dem som får ekonomiskt bistånd, uppskattningsvis 40 procent, får bistånd på grund av att de är arbetslösa. Hon diskuterar i rapporten hur ekonomisk politik kan underlätta för mottagarna av försörjningsstöd att bli självförsörjande genom arbete.

De som har försörjningsstöd har en svårare situation på arbetsmarknaden än de med a-kassa: de är yngre, de har lägre utbildning och är i större utsträckning födda utanför västvärlden. Vilken typ av program fungerar bäst? Mörk konstaterar att det inte finns få specifika svenska studier för dem med försörjningsstöd, men drar parallellen till program som fungerar bra för dem som ligger extra långt ifrån arbetsmarknaden:

– Det är svårt att dra starka slutsatser, men yrkesinriktad arbetsmarknads­utbildning vekar vara lämpligt, även om det är ganska dyrt. Dessutom kan de behöva extra hjälp i form av mer förmedlarinsatser, vilket gjorts på försök i Stockholms Jobbnät. Slutligen verkar subventionerad anställning vara en bra väg att hitta jobb för dem som i likhet med mottagarna av försörjningsstöd ligger långt ifrån arbetsmarknaden.

Undantagen inkomst och jobbstimulans inom ekonomiskt bistånd 

Undantagen inkomst verkar inte påverka arbetsutbudet. Mörk (2011) finner inte stöd i den empiriska forskningen att det spelar roll för framtida arbetskraftsdeltagande att man får behålla delar av försörjningsstödet även om man arbetar lite, så kallad undantagen inkomst.

– Det empiriska stödet är svagt för att undantagen inkomst ökar sysselsättningen, även om det teoretiskt borde fungera så att individerna arbetar mer när det finns möjlighet utan att bidraget sänks. Undantagen inkomst kan däremot ge ett inflöde till bidragstagande i och med att individen har incitament att ansöka om försörjningsstöd innan han eller hon börjar ett arbete, och att fler blir berättigade till stödet, menar Eva Mörk.   

IFAU har påbörjat arbetet att utvärdera den jobbstimulans inom ekonomiskt bistånd (undantagen inkomst) som infördes den 1 juli 2013. Reformen innebär att 25 procent av inkomst från anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd för hushåll som under sex varandra efterföljande månader uppburit ekonomiskt bistånd. Denna särskilda beräkningsregel gäller under två år. IFAU har också svarat på en remiss om jobbstimulans inom ekonomiskt bistånd där det lyfts fram att systemet kan ha flera olika effekter, och en remiss om höjt fribelopp för barns och skolungdomars arbetsinkomster i hushåll med ekonomiskt bistånd. 

Gruppen deltar i lägre utsträckning i arbetsmarknadspolitiska program hos Arbetsförmedlingen

De som har försörjningsstöd deltar i lägre utsträckning i arbetsmarknadspolitiska program, som t.ex. jobb- och utvecklingsgarantin, visar Eva Mörk i rapporten (2011:6). Även om man tar hänsyn till andra skillnader mellan grupperna är sannolikheten att delta i ett program nästan 15 procentenheter lägre i gruppen som enbart har försörjningsstöd, jämfört med dem som har a-kassa.

– Varför det är så vet vi inte. Kanske deltar de i kommunala aktiviteter i stället. Problemet är att vi vet väldigt lite om de kommunala programmen. Den lilla forskning som finns som jämför kommunala och statliga arbetsmarknadspolitiska insatser finner dock att de statliga insatserna fungerar bättre för att få arbetslösa i arbete, fortsätter Eva Mörk. Samhället riskerar ineffektivt dubbelarbete då det parallellt med den statliga arbetsmarknadspolitiken vuxit fram en kommunal motsvarighet, och individeer riskerar att hamna mellan stolarna. Den kommunala arbetsmarknadspolitiken är dessutom svår att följa upp och utvärdera. 

Matz Dahlberg, Karin Edmark, Jörgen Hansen och Eva Mörk (2009:4) visar att de flesta som mottar försörjningsstöd har en viss, om än svag, anknytning till arbetsmarknaden. En mindre kärna står däremot realtivt långt ifrån, de tar emot bidrag under en längre tid och har ofta hälsorelaterade problem. 

Familjer med försörjningsstöd har sämre hälsa och barnen sämre skolresultat 

En stor del av de som får ekonomiskt bistånd behöver finansiellt stöd på grund av arbetslöshet, men en betydande andel får det också som komplement till olika ersättningar från Försäkringkassan, som sjuk- och aktivitetsersättning och sjukpenning (2011:17). Många av de med ekonomiskt bistånd har hälsoproblem. Av de som fick socialbidrag under 2004 var till exempel 13 procent inlagda på sjukhus, jämfört med 6 procent i resten av befolkningen. De med ekonomiskt bistånd var fyra gånger så ofta inlagda på grund av en psykisk diagnos (2009:4).

Anna Sjögren och Helena Svaleryd (2011:5) finner i sin forskning att barn till föräldrar som har försörjningsstöd har sämre resultat i skolan, mer sällan klarar gymnasiet och oftare själva får försörjningsstöd som unga vuxna. Gruppen saknar också oftare än andra inkomst vid 22 års ålder. De finner starka samband mellan barns uppväxt, hälsa och utsatthet.

Sambandet mellan föräldrars och barns förvärvsinkomster är svagare i Sverige än i många andra länder. Men det betyder inte att familjebakgrunden är oviktigt.

– Det finns tydliga samband mellan familjebakgrund och risken för att vara socialt utsatt som ung vuxen, säger Anna Sjögren. Det är inte nödvändigtvis försörjningsstöd i sig som orsakar barnets sämre hälsa, betonar hon. Dessa är troligen symptom på något annat problem i familjen som har negativa följder för barnen.

Tidiga insatser är viktigt för de här barnen. BVC, förskola och skola är viktiga kanaler för utjämning.

– Internationell litteratur visar att åtgärder innan 8–10 års ålder påverkar hur barns kognitiva förmåga utvecklas. Men även social kompetens, självdisciplin och motivation är viktiga för framtida utfall och mycket tyder på att barn kan träna dessa även längre upp i åldrarna, menar Anna Sjögren.

Eva Mörk, Anna Sjögren och Helena Svaleryd (2015:13) finner också att barn till föräldrar som får ekonomiskt bistånd löper mer än dubbelt så stor risk att dö under barndomen jämfört med andra barn. Barnen löper också närmare tre gånger så stor risk att bli inskrivna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa. Hälsoskillnaderna har inte ökat under perioden 1990-2010, trots att inkomstskillnaderna har ökat. 

– Det beror sannolikt på att inkomstökningar i toppen inte slår igenom fullt ut i förbättrad hälsa, säger Anna Sjögren. Det är troligen också ett tecken på att medicinska genombrott, förbyggande hälsovård med mödra-, barn- och skolhälsovård samt brett barnsäkerhetstänkande kommer de flesta barn till del, avslutar hon.

Kortvarigt ekonomiskt biståndstagande hos föräldrarna tycks inte leda till ökat bidragsberoende hos barnen

Att det inte är det ekonomiska biståndet i sig, utan faktorer i familjen som spelar roll för att barn som växer upp i familjer med ekonomiskt bistånd löper högre risk att få ekonomiskt bistånd som vuxna visar Karin Edmark och Kajsa Hanspers (2011:29). Rapportförfattarna jämför syskon i familjer där föräldrarna började få ekonomiskt bistånd när det äldre syskonet flyttat ut. De finner att samvariationen mellan att växa upp i en familj med ekonomiskt bistånd och själv få bidrag är stark under barnens sena tonår, och finns kvar när de konstanthåller för en rad faktorer. Det går dock inte att se att det avspeglar ett orsaksamband.

- Familjespecifika faktorer som vi inte kan se i vårt datamaterial är förklaringen till sambandet i biståndstagande mellan föräldrar och barn, säger Karin Edmark. 

Färre med försörjningsstöd vid krav på aktiviteter

Ulrika Vikman och Anna Persson (2010:7) studerar arbetslösa som får försörjnings­stöd, dvs. individer som uppgivit att det är på grund av arbetslöshet de söker försörjningsstöd. De jämför individer som deltagit i obligatorisk aktivering i jobbcentra i Stockholm ett visst antal timmar per vecka, med individer som inte deltagit i sådan aktivering. Har aktiveringskravet inneburit att färre börjat få bidrag? Har fler slutat med bidrag? De finner att i vissa grupper är effekten av aktivering relativt stor.

– Sannolikheten att börja med bidrag minskade mest bland dem som var 18–24 år. Inflödet minskade med omkring 11 procent, vilket betyder att antalet unga som går in i bidragstagande varje år minskade med i genomsnitt omkring 140 personer i Stockholms stad. Att ungdomars inflöde påverkas mycket kan bero på att de kanske kan påbörja utbildning eller ta ett jobb med kort varsel, säger Ulrika Vikman.

Men framförallt flödade totalt sett fler individer ut, det vill säga fler slutade få försörjningsstöd i stadsdelar som hade aktiveringskrav.

Sannolikheten att sluta med bidrag ökade framförallt för ensamstående utan barn. Det kan bero på att även de kan ha lättare att ta ett jobb med kort varsel, jämfört med personer som har barn.

Rapportförfattarna jämför stadsdelar i Stockholms kommun. Aktiverings­krav infördes vid olika tidpunkter i olika stadsdelar i Stockholm. Genom att jämföra stadsdelar med och utan aktiveringskrav vid samma tidpunkt kan hänsyn tas till att sannolikheten att börja och sluta med bidrag även påverkas mycket av konjunkturläget. Författarna använder information om invånare mellan 18 och 64 år i Stockholms kommun år 1993–2005.

Att krav på aktivering av socialbidragstagare ger fler sysselsatta visar också Eva Mörk, Matz Dahlberg och Kajsa Hanspers (. Även de finner att krav på olika aktiviteter leder till att färre får socialbidrag och fler blir sysselsatta, särskilt ungdomar och utlandsfödda. De studerar aktivering för arbetslösa med försörjningsstöd i Stockholms län. I Jobbtorg Stockholm - resultat från en enkätundersökning följs deltagare i just arbetsmarknadsprojekt för mottagare av försörjningsstöd upp.

Många fattiga sedan de lämnat försörjningsstöd

Anna Persson (2011) visar att många av dem som lämnade försörjningsstöd var fortsatt fattiga.

Av de ungefär sex procent av hushållen som får socialbidrag har en fjärdedel ett större bidragsberoende och får mer än ett halvt prisbasbelopp per år. Ungefär var tredje lämnar socialbidragssystemet varje år, i de flesta fall för att inkomsterna blir för höga för att motta bidraget. Det kan bero på arbete, studier eller förändrad familjesituation. Vad händer med inkomsterna?

– Majoriteten har en bättre ekonomisk situation, men ungefär en fjärdedel fortsätter att vara fattiga även efter att de slutat få socialbidrag, säger Anna Persson som skrivit rapporten. Många verkar ha svårt att till fullo kompensera socialbidraget med andra inkomster. Det gäller framförallt unga och de som får sjukpenning.

Anna Persson har följt dem som varit bidragsberoende och lämnat bidraget år 1991 respektive 1996. Hon studerar varifrån individerna får sin inkomst året efter att de inte längre får socialbidrag. Det är ovanligt att bidragstagarna börjar arbeta heltid direkt, strax under sex procent lämnar för heltidsarbete. Det är vanligare att ha en svag anknytning till arbetsmarknaden, det hade 29 procent av gruppen. Vanligast är dock att individerna saknar stabil inkomst året efter avslutat socialbidrag: 35 procent av gruppen har en instabil försörjning och det är svårt att veta var inkomsten kommer ifrån.

– Kvinnor, unga och personer med utomnordisk bakgrund eller låg utbildning har oftare en svagare position på arbetsmarknaden säger Anna Persson. Kanske försörjs de av familjemedlemmar. De blir oftare bidragsberoende igen efter en period.

Rapportförfattaren studerar dem mellan 18 och 64 år som fick bidrag över ett halvt basbelopp och sedan slutat få bidrag. Introduktionsbidrag till nyanlända invandrare räknas inte in. Fattigdom definieras som en inkomst under 60 procent av medianinkomsten.

Läs mer

Mer om försörjningsstöd och ungdomar och de sanktioner som är kopplade till stödet finns i en forskningsöversikt. Rapportförfattarna visar också med hjälp av tyska data att både milda och stränga sanktioner har effekt på ungdomars övergång till arbete.


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2018-12-12