Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

IFAU:s forskning om diskriminering i arbetslivet

Att neka någon anställning eller ge någon sämre lön på grund av till exempel kön, sexuell läggning, ålder, hälsa, etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning är diskriminering. I den sociologiska forskningen är strukturell och institutionell diskriminering viktiga begrepp för att beskriva fenomen på grupp- och samhällsnivå. Ekonomiska modeller utgår ofta från individen och i forskningen används termerna preferensbaserad alternativt statistisk diskriminering. Preferensbaserad diskriminering handlar om att en arbetsgivare inte vill anställa personer med en viss egenskap. Den statistiska diskrimineringen kan beskrivas som ett rationellt agerande utifrån begränsad information: Om arbetsgivaren vet att en grupp sökande oftare brister i ett hänseende, men inte kan avgöra i det enskilda fallet, så väljer han eller hon bort alla i gruppen utan att ta hänsyn till individen.

IFAU:s forskning handlar om hur omfattande diskrimineringen är, varför diskrimineringen uppstår och vilka effekter av olika typer av åtgärder har.

Medelålders och äldre väljs bort ...

Medelålders och äldre personer väljs bort när de söker jobb. Chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare efter att ha sökt ett jobb faller kraftigt redan från 40-årsåldern, och närmare pensionsåldern kontaktas knappt någon. Carlsson och Eriksson (2017:8) skickade mer än 6 000 fiktiva jobbansökningar till arbetsgivare som annonserat efter administratörer, kockar, lokalvårdare, restaurangbiträden, butikssäljare, företagssäljare och lastbilsförare. Därefter mättes arbetsgivarnas svar, till exempel kallelser till anställningsintervjuer.

Tio års högre ålder medför cirka 5 procentenheters lägre chans att bli kontaktad.

– Det bör inte råda något tvivel om att arbetsgivarna åldersdiskriminerar, säger Magnus Carlsson. Vi hittar mycket stora effekter och ålder är verkligen en negativ faktor i rekryteringsprocessen.

Åldersdiskrimineringen är större för kvinnor än för män, könsskillnaderna var i genomsnitts må, men med viss variation mellan olika yrken.

Men även sjukfrånvarande, överviktiga, äldre och de med annan etnicitet

De som varit sjukskrivna kan mötas av problem när de söker nytt arbete. Att ha en låg sjukfrånvaro tycks vara särskilt viktigt när arbetsgivarna anställer nyckelpersoner till företag, det vill säga positioner med arbetsuppgifter som få anställda på arbetsplatsen behärskar, visar Hensvik och Rosenqvist (2015:22). Att sjukfrånvaron spelar roll visar också Johansson m.fl. (2012:13). I ett så kallat hypotetiskt valexperiment finner forskarna dessutom att arbetsgivarna är mindre benägna att anställa dem som är överviktiga, äldre, har flera barn, ett icke-europeiskt ursprung eller tillhör vissa religioner. Experimentet visar exempelvis att kraftigt överviktiga eller individer som varit sjukfrånvarande mer än fem gånger under det senaste året har cirka 80 procentenheters lägre sannolikhet att bli erbjudna arbete jämfört med normalviktiga eller icke sjukfrånvarande.

Sökande från religiösa minoriteter samt sökande som har flera barn har båda cirka 25 procentenheters lägre sannolikhet att bli erbjudna ett arbete. Att vara äldre än 55 år ger en cirka 64 procentenheters lägre sannolikhet att bli kallad till anställningsintervju, jämfört med om den sökande är under 30 år.

– Effekterna är stora, framförallt för dem med kraftig övervikt och dem som varit mycket sjukfrånvarande, säger Per Johansson. Men även födelseland och religiös tillhörighet spelar roll.

Rapportförfattarna finner inte att kvinnliga sökande väljs bort systematiskt. De finner inte heller att arbetsgivarnas medfinansieringsansvar i sjukförsäkringen spelar roll för vilka som anställs och vilka som väljs bort.

Personer med icke-nordiskt namn eller utseende diskrimineras

Utländskt namn tycks spela roll för bemötandet. Eriksson och Lagerström (2007:17) finner att sökande med utländskt namn som lagt in sitt CV i databasen MittCV på Arbetsförmedlingens hemsida hade färre kontakter med arbetsgivare än sökande med svenskklingande namn. Ett icke-nordiskt namn ledde till nästan 25 procent färre kontakter. Den etniska diskrimineringen är extra stor om den sökande är över 40 år, söker ett yrke som kräver höga kvalifikationer och i branscher som domineras av svenska sökande. Forskarna studerar år 2004.

Nordström Skans och Åslund (2007:28) har också sett att avidentifierade jobbansökningar gör att kvinnor och personer med bakgrund utanför västvärlden oftare får komma på intervju. Kvinnorna fick oftare det sökta arbetet, medan det inte hade någon effekt för sökande med utländsk bakgrund.

Icke-heterosexuella väljs bort av arbetsgivare, men mindre än i andra länder.

Även homosexuella är diskriminerade på arbetsmarknaden, men det finns tecken på att diskrimineringen är mindre i Sverige än i andra europeiska länder. Det verkar också som om de homosexuella möter störst svårigheter i de yrken som traditionellt associeras med deras kön. Ahmed m fl (2011:25) skickade ut 4 000 fiktiva ansökningshandlingar till arbetsgivare som annonserat om lediga jobb på Arbetsförmedlingens platsbank under augusti 2010–januari 2011. De påhittade sökandena var antingen hetero- eller homosexuella och indikerade sexuell läggning genom att uppge att de var gifta med en person av samma eller motsatt kön. De heterosexuella fick flest positiva svar. Diskrimineringen är dock mindre omfattande än vad man funnit i liknande studier från andra europeiska länder och mindre än vad som framkommit i studier av etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden.

Blir alla behandlade lika hos en statlig myndighet?

Individer som uppfattas ha ett stereotypt svenskt utseende har större chans än andra att bli rekommenderade en arbetsmarknadsutbildning av manliga arbetsförmedlare, visar Arai mfl (2016:17) i en undersökning gjord med 436 arbetsförmedlare i en undersökning där de fick möta ett antal fiktiva arbetssökande via ett datorprogram. Manliga förmedlare rekommenderade i högre utsträckning arbetssökande som uppfattas ha ett stereotypt svenskt utseende till att få gå en arbetsmarknadsutbildning.


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2018-06-15