Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

IFAU-forskning om hälsa och rehabilitering

IFAU har i uppdrag att följa upp och utvärdera arbetsmarknadseffekter inom socialförsäkringsområdet. Vår forskning rör till exempel sambandet mellan hälsa och sjukfrånvaro, rehabilitering tillbaks till arbetslivet och hälsans samband med arbetskraftsdeltagande och produktivitet.

Varför är kvinnor mer sjukskrivna än män?

Kvinnor lever längre men är mer sjukskrivna är män. En stor anledning till kvinnornas högre sjukfrånvaro tycks vara vem som tar ansvar för familjen. Efter det första barnets ankomst går mammornas sjukfrånvaro om pappornas. Kvinnor är mer benägna än män att vara hemma från arbetet efter att de har legat på sjukhus.

– Vår tolkning är att kvinnor i genomsnitt har ett mer förbyggande beteende än män. Kvinnorna använder sig oftare av sjukförsäkringen när de upplever en försämrad hälsa, säger Per Johansson som är en av rapportförfattarna.

Att det tycks handla om preferenser och hur hög tröskeln är för att vara frånvaranade, snarare än att kvinnor har sämre hälsa än män, är något som visar sig när forskarna studerar sjukfrånvaron hos par som fått sitt första barn tillsammans.

Familjeansvar är också en del av förklaringen till inkomstsskillnader mellan kvinnor och män. Hos par i 40-årsåldern uppskattas ungefär tre fjärdedelar av inkomstskillnaderna kunna förklaras av att de bildat familj. Löneskillnaderna kan i sin tur spela roll för vem som vabbar i ett par.

ett seminarium om kvinnors och mäns sjukfrånvaro förklarar forskarna några av resultaten utförligare.

Rehabiliteringsgarantin

Sveriges två vanligaste sjukskrivningsorsaker är psykisk ohälsa samt rygg- och nackbesvär. Inom rehabiliteringsgarantin ges kognitiv beteendeterapi (KBT)  till personer med lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och multimodal rehabilitering (MMR) för personer med rygg- och nackbesvär med syfte att minska och förebygga sjukskrivningar. I ett par rapporter analyseras hur rehabiliteringsgarantin påverkat sjukskrivningar, vård- och medicinkonsumtion i Region Skåne. 

Att delta i kognitiv beteendeterapi minskade sjukfrånvaron för dem som inte var sjukskrivna när behandlingen började. Antalet läkemedelsförskrivningar under året efter att behandlingen inleddes, medan antalet vårdbesök ökar något. För KBT-patienter som var sjukskrivna då behandlingen inleddes finns ingen effekt på sjukfrånvaron. Däremot finns det en minskad förskrivning av läkemedel och ett ökat antal vårdbesök.

– Vi tolkar skillnaderna mellan grupperna så att KBT bättre hjälper dem som har måttliga problem och fortfarande arbetar än dem som har större problem och som är sjukskrivna, säger Per Johansson som är en av rapportförfattarna.

För MMR-patienterna var resultaten nedslående. De visar en ökad sjukfrånvaro, ett ökat antal vårdbesök och ingen effekt på antalet läkemedelsförskrivningar under året efter att behandlingen inleddes.

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan innebär att den sjukskrivnes arbetsförmåga och rätt till sjukpenning kontrolleras vid bestämda tidsgränser (91 och 181 sjukskrivningsdagar). I en rapport där de förväntade effekterna diskuteras utifrån tidigare forskning och nationalekonomisk teori anser rapportförfattarna att detta borde göra att sjukskrivningarna förkortas. I en av de rapporter som verkligen studerar effekter av rehabiliteringskedjans första tid visar att prövningarna har effekt och att det förkortade sjukskrivningarna. Effekt tycks vara lite större för de äldre och de som bor i i större städer.

Privata aktörer och Arbetsförmedlingen lika bra på rehabilitering

Varje år deltar ungefär 12 000 personer i rehabilitering tillbaks till arbetslivet. Arbetsförmedlingen har huvudansvar men gör det i samarbete med Försäkringskassan. Men vem är bäst på att rehabilitera långtidssjukskrivna, Arbetsförmedlingen eller privata aktörer? Under 2008–2010 gjordes ett försök med privat arbetslivsinriktad rehabilitering i fyra regioner. De ungefär 4 000 deltagarna hade varit ifrån arbetet i minst två år och fick slumpvis erbjudande om att delta i rehabilitering inom Arbetsförmedlingen eller med en privat aktör. De privata aktörerna konkurrerade om kontrakt och deltagare och fick betalt efter hur väl de lyckades få deltagarna tillbaka till arbete. Nästan 30 procent av deltagarna hade börjat arbeta ett år efter rehabiliteringen. Andelen var lika stor för privat och offentlig rehabilitering. Beräkningar tyder också på att kostnaderna för privat och offentlig rehabilitering var likvärdiga.

Tidigt informationsmöte gav kortare sjukskrivning

Information och när den ges kan också påvkera sjuktalen. Sjukskrivna i Uppsala län som var arbetssökande eller korttidsanställda kallades under 2005/06 till ett gruppmöte om sjukförsäkringen. Syftet var att diskutera försäkringens intentioner. Genom att slumpmässigt dela upp 275 individer i två grupper och skicka ut kallelsen till informationsmötet med en månads mellanrum jämför Per Johansson och Erica Lindahl personer som fick kallelse och informationsmöte tidigare med andra som i stället fick det lite senare i sin sjukperiod.

– De som kallades till informationsmöte en månad tidigare var i genomsnitt var sjukskrivna 74 dagar kortare än jämförelsegruppen. Det är drygt 20 procent kortare sjukskrivning och en stor effekt, säger Erica Lindahl.

Bara 30 procent av dem som kallades deltog i själva mötet. Det tyder på att kallelsen och inte mötet medförde minskad sjukskrivning.

– Vår tolkning är att kallelsen uppfattades som ökad kontroll från Försäkringskassan och att det framförallt påverkade de sjukskrivna, fortsätter Erica Lindahl. De som deltog i mötet var i mindre grad sjukskrivna 6 månader senare, men efter 12 månader finner vi ingen effekt.

Tidig kartläggning gav inte kortare sjukskrivning

IFAU har även deltagit i ett experiment med Försäkringskassan på nationell nivå. Under november och december 2007 studerades hur cirka 15 000 sjukskrivna kom tillbaks till arbetsmarknaden efter att ha fått ta del av avstämningsmöte och SASSAM-kartläggning tidigare respektive senare (förkortningen står för ”strukturerad arbetsmetodik för sjukfallshantering och samordnad rehabilitering”). Behandlingsgruppen fick hjälp i genomsnitt 45 dagar snabbare än kontrollgruppen. Forskarna finner att det inte spelar någon roll för sjukskrivningslängden om Försäkringskassans hjälp kommer tidigare eller senare.

– Vi ser ingen effekt av att möta sin handläggare tidigare jämfört med senare, säger Per Johansson som är en av flera författare till rapporten. Vi drar slutsatsen att Försäkringskassans arbete med möten och samtal inte verkar påverka längden på sjukfrånvaron.

Varken män, kvinnor, individer med olika utbildning, ålder eller olika lång tidigare sjukfrånvaro är sjukskrivna kortare med en tidigare tillgång till insatserna. En vanlig uppfattning är annars att tidig hjälp leder till kortare sjukfall.

Närvarobonus gav lägre sjukfrånvaro för vissa

Det tredje experimentet är ett försök med närvarobonus. Jonas Lagerström studerar ett experiment i Stockholms kommun år 2001–2002. Drygt 3 000 anställda slumpades in en försöks- och jämförelsegrupp. En av grupperna fick en extra halvdag ledigt om man arbetade en hel månad utan att vara sjukfrånvarande. Han finner att bonusmöjligheten halverade sjukfrånvaron. Kommunalanställda som belönades med en närvarobonus hade cirka en sjukdag mindre per månad. Även risken att vara sjukfrånvarande någon gång under månaden var markant lägre hos försöksgruppen. Sjukfrånvaron minskade framförallt bland kvinnor och högutbildade. Bland anställda som tidigare haft hög sjukfrånvaro syns endast små effekter av bonusen.

En grupp anställda gavs också extra resurser för att förbättra arbetsmiljön, mer information om arbetsmiljö och möjlighet att träna på arbetstid. Denna satsning hade inga entydiga effekter på sjukfrånvaron.

Blir vi sjuka av jämställdhet?

Erica Lindahl presenterar sin forskning vid ett seminarium på Försäkringskassan 

Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2018-06-07