Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden

Under 50 år har invandringen till Sverige varit omfattande. Andelen utrikes födda är idag hög i en internationell jämförelse. IFAU har i flera rapporter studerat hur de som invandrar lyckas och vad som påverkar etableringen. I korthet finner vi att kontaktnät och utbildning är viktigt, att det är bra att bo nära arbetsmarknader med behov av arbetskraft, samt att det spelar roll hur gammal individen var vid invandringen och vilken region man invandrat ifrån.

Lägre sysselsättning och högre arbetslöshet 

Generellt är utrikes födda oftare arbetslösa och mindre sysselsatta än svenskfödda. IFAU-forskarna Anders Forslund och Olof Åslund (2016) beskriver i ett diskussionsunderlag till analysgruppen Arbetet i framtiden att sysselsättningsgraden bland infödda år 2014 var 79,0 procent (SCB) i ålderintervallet 16-64 år. Motsvarande siffra för utrikes födda var 64,0 procent, en skillnad på 15 procentenheter. I "kärnåldrarna" 25-54 år var skillnaden över 18 procentenheter (89,5 respektive 71,1). Skillnaden i arbetslöshet är också mycket stor (cirka 10 procentenheter). Till följd av de utrikes föddas lägre arbetskraftsdeltagande är skillnaden i arbetslöshet något mindre än skillnaden i sysselsättning. Etableringen har varit förvånansvärt stabil över de senaste 25 åren (Åslund m.fl. 2017:14)

Spridningen i ställning på arbetsmarknaden är stor beroende på t.ex. födelseland och skäl för migration, men få om några större grupper når samma genomsnittliga nivåer som infödda. Utrikes föddas sysselsättning och inkomster ökar över tiden, men tenderar att ännu efter 15-20 år i Sverige vara klart lägre än inföddas. De som fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av skyddsskäl har efter fem år i Sverige en sysselsättningsgrad på 35-40 procent, beroende på vilket år gruppen invandrat. Sysselsättningsgraden stiger för att stabiliseras på 60-65 procent (Forslund och Åslund 2016). 

Hur snabbt de som invandrat fått ett första arbete har varierat över åren och med konjunkturen. Ungefär 25 procent av dem som kom 1985 hade t.ex. ett första arbete inom ett år. Av dem som kom i inledningen av 2000-talet hade ungefär en tredjedel ett mer etablerat arbete efter två år i landet, att jämföra med cirka 45 procent i slutet av 1980-talet. Bland dem som invandrat perioden 1985-2003 var vanliga första arbeten inom service- och tjänstenäringar samt inom hälso- och sjukvården. Män började arbeta snabbare än kvinnor, och åldrarna 25–29 hade den allra snabbaste etableringen (Erikson m.fl. 2007:18). 

Forskning från Nederländerna visar att ett tillfälligt arbete ökar chansen att hitta ett fast arbete i framtiden. Tillfälliga anställningar är bra för alla grupper, men särskilt viktigt för invandrare, (van den Berg m.fl. 2004:19).

En stor andel av den utrikes födda befolkningen i Sverige väljer att bli svenska medborgare. Internationell forskning har visat att utrikes föddas sysselsättning och årsinkomster stiger i samband med ett byte av medborgarskap. Även Engdahl (2014:9) finner att sannolikheten att en individ är sysselsatt eller har högre inkomst ökar vid svenskt medborgarskap, men att effekten sker redan innan bytet ägt rum och att det beror på andra saker än medborgarskapet. 

Födda utanför Europa har i genomsnitt lägre inkomster

De som är födda utanför Europa har lägre lön än svenskfödda. Engdahl och Forslund (2016:1) skattar en differens på knappt 9 procentenheter i sannolikheten att ha en förvärvsinkomst på minst ett basbelopp vid 30 års ålder, efter att hänsyn tagits till andra bakgrundsfaktorer. Löne­skillnaderna minskar med vistelsetid i Sverige, men det går mycket långsamt (Eliasson 2013:5). De som har en eftergymnasial utbildning har störst lönegap jämfört med svenskfödda med samma utbildningsnivå. De upplever också den högsta relativlöneökningen, från minus 19 procent av de svenskföddas löner till omkring minus 11 procent på 30 år. Ett sätt att höja sin lön är att byta arbetsplats eller yrke. Rörelser på arbetsmarknaden minskar dock inte de utomeuropeiskt föddas lönegap gentemot de svenskfödda. Istället ökar relativlönen genom bättre lönetillväxt på arbetsplatserna och inom yrken. 

Unga med utländsk bakgrund har en påtagligt svagare ställning på arbetsmarknaden än unga med svensk bakgrund. Unga födda utomlands, eller unga med utlandsfödda föräldrar, har lägre arbetsinkomster än unga med svensk bakgrund. Lägst inkomster har de som har invandrat när de var äldre än 16 år. Särskilt stora är skillnaderna mellan unga med svensk och utländsk bakgrund när det gäller andelen unga "inaktiva" som varken arbetar eller studerar (NEET) (Engdahl och Forslund 2016:1). Att ålder vid invandring spelar roll visar också Böhlmark m.fl. (2009:20). Den som var tio år vid ankomsten hade i genomsnitt 6 procentenheter lägre chans att ha ett arbete i 30-årsåldern än ett syskon som föddes samma år som familjen kom till Sverige.

En god arbetsmarknad, att bo nära arbetstillfällen och kontaktnät viktigt vid etablering 

Hur lätt det är för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden varierar i takt med konjunkturen. Det har gått bättre för de invandrare som kom under en högkonjunktur, jämfört med dem som kom under en lågkonjunktur (Edin och Åslund 2001:7, Åslund och Rooth 2003:5). De som kom under en lågkonjunktur har sämre inkomster i upp till tio år efter ankomsten. De som har en bostad i en region med hög arbetslöshet klarar sig sämre.

– Effekterna är stora och håller sig över tiden, säger Olof Åslund. Men det finns undantag: Flyktingarna från forna Jugoslavien kom till exempel under en djup lågkonjunktur men etablerade sig väldigt snabbt då konjunkturen vände.

Efterfrågan på arbetskraft varierar över landet. Arbete, snarare än tillgången till bostäder, är viktigt för flyktingars arbetsmarknadsutfall ( Edin m.fl.WP 2000:9). Att närheten till lediga jobb ökar chanserna på arbetsmarknaden för både svenskfödda och flyktingar visar även Zenou m.fl. (2006:1). 

Den svenska arbetsmarknaden är etniskt segregerad (Nordström Skans och Åslund 2005:17). Invandrare jobbar oproportionerligt ofta med invandrare och framförallt med personer från det egna födelselandet. Ett begränsat kontaktnät och brist på referenser är en (av flera) troliga orsaker till svårigheterna för utrikes födda att få sina första jobb. Ur etableringsperspektiv kan därför etniska nätverk vara en bra väg in på arbetsmarknaden. Att nyanlända bosätter sig där många invandrare redan bor kan därför vara bra för jobbchanserna. Fördelarna med det etniska nätverkets kontakter kan möjligen väga upp andra problem som en sådan segregation för med sig (Edin m.fl. WP 2000:9).

IFAU har i en rapport studerat om en landsman i banksektorn bidrar till ökat egenföretagande. Genom kontakt med en landsman finns det möjlighet att både överbrygga bristande språk, kontakter och diskriminering. Vi finner att fler män födda utanför västvärden startade eget företag med en landsman i banksektorn, medan kvinnornas och högutbildades egenföretagande inte påverkades (Eliasson 2014:17).

Kvalitén på nätverket är viktigt. Värdet av att bo nära landsmän beror på landsmännens egenskaper. Om många arbetar kan det sprida sig, men om många har socialbidrag kan det också sprida sig (Fredriksson och Åslund 2005:3). Vikten av goda förebilder i ett nätverk lyfter även  fram där de ser att det är bra för utrikes födda barns grundskolebetyg om det finns högutbildade landsmän i närområdet (Edin m.fl. 2009:18).

Effekter av arbetsmarknadspolitiska program

De utvärderingar som gjorts av arbetsmarknadspolitiska program visar i stort att effekterna för invandrare liknar övriga befolkningens. Det innebär att riktade lönesubventioner som liknar ett vanligt arbete har störst effekt på chansen till anställning, men att dessa åtgärder också medför högst undanträngning av reguljära arbeten (Calmfors m.fl., 2002:8; Forslund & Vikström, 2011:7; Liljeberg m.fl., 2012:6; Sjögren & Vikström, 2015). Den mycket generösa lönesubventionen Instegsjobb riktad till gruppen nyanlända har endast utnyttjats i begränsad omfattning.

De Luna m.fl. (2008:1) visar dock att yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning varit särskilt bra för lågutbildade personer med ett utomnordiskt födelseland. Bennmarker m.fl. (2009:23) ser att utrikes födda som gick till en privat förmedling fick arbete snabbbare och tjänade också mer än de som deltog i Arbetsförmedlingens ordinarie program.

Det finns också speciella program riktade till invandrare. Genom försöksverksamheten ”Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare” arbetade särskilda förmedlare med ökad sök- och matchning för att hjälpa deltagarna till arbetsgivarkontakter och anställning. Johansson och Åslund (2006:6) fann att åtgärden hade positiva effekter för gruppen som helhet då fler gick till arbetspraktik och vidare till arbete. Dock var deltagarna överkvalificerade i så måtto att de hade varit länge i Sverige och redan hade viss etablering på arbetsmarknaden. Etableringssamtal där nyanlända flyktingar fick träffa en arbetsförmedlare snabbare än de annars skulle ha gjort, ledde till att deltagarna skrevs in snabbare i ett arbetsmarknadspolitiskt program än de skulle gjort annars, men utflödet till arbete var lågt (Liljeberg och Sibbmark 2011:28). Etableringslotsar gav främst socialt stöd, och mycket lite jobbförberedande insatser (Sibbmark, Söderström, Åslund 2016:19)

Vid en uppföljning av de de 30-tal invandrade akademiker som år 1999 gick en tvåårig utbildning med syfte att ge behörighet i naturvetenskapliga ämnen arbetade 75 procent som lärare ett år efter utbildningen. Flertalet på invandrartäta skolor. Vid intervjuer framkommer det att de nya lärarna har använt olika anpassningsstrategier och kontruktioner av läraridentiteter under den första tiden som lärare i Sverige (Rubinstein Reich och Jönsson 2004:18).

IFAU har även följt upp aktiveringskrav på mottagare av försörjningsstöd i Stockholms stad, Jobbtorgen. Verksamheten är inte särskilt riktad till invandrare, men gruppen utgör en stor andel av deltagarna. Aktiveringskraven har lett till färre mottagare av försörjningsstöd och högre sysselsättning, särskilt bland ungdomar och individer födda utanför västvärlden (2008:24). Socialarbetare och coacher är relativt nöjda med verksamheten, medan flertalet av de utrikes födda som deltar är missnöjda och hellre skulle söka jobb genom Arbetsförmedlingen (2013:21). 

 

Kontaktperson: Olof Åslund


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2018-01-22